One way to increase the use of waste and close the loop on phosphorus, while also reducing eutrophication, is to harvest and utilize marine biomass like the common reed (Phragmites australis). However, knowledge about the potential societal benefits of utilizing reed to a greater extent is scarce. This project therefore aimed to contribute with a preliminary survey of how reed is currently managed and used in Sweden, as well as the potential of reed to fulfil current and future societal needs through ecosystem services and as an untapped renewable and biological resource. This was done through investigating and mapping the current value chain for reed, its strengths, and weaknesses, by investigating stakeholder needs in relation to reed and reed harvest, and by evaluating and comparing different reed products ability to contribute to current and future societal needs. Today, the most common reason for cutting reed is to improve the accessibility at beaches and in other public places. However, future benefits of an increased reed harvest were identified as the creation of a versatile and renewable material for the bioeconomy, nutrient extraction, eutrophication reduction, ecosystem quality increase, and ecosystem diversity increase. The hurdles which were identified as the reasons for why the system does not develop to create these benefits were the opinion that reed is a waste product, a lack of reed market value and funding, confusing or lacking legislation, lack of knowledge about reed, reed harvest, and reed benefits, and a lack of available and efficient technology. These hurdles might seem insurmountable. However, they should be seen as indicative of a young, underdeveloped system with a lack of experienced actors. To develop the current reed innovation ecosystem its communication pathways must be multiplied and strengthened and additional strong actors with a drive to valorise reed and coordinate current and future expertise must be added to the system. There are several reed products which could be produced to create different kinds of societal values. Out of the products evaluated in this study, biogas and soil ameliorants were rated highest in terms of values created while needing the least amount of technical development. When several products were combined into cascading systems however, the highest rated combination of products were mushroom growth substrate, fodder, and biogas production. These together created a system which provided several societal benefits while also maximizing profit potential. However, the system would need a lot of infrastructural development before it could be created. These results indicates that reed is an untapped valuable resource which could create value by contributing to the food and energy systems, among others. Due to its many uses, reed can be a resource that drives small and local circular economies, providing values and benefits which suits local needs. 

I Sverige finns runt 200 000 hektar vild vass som inte brukas, trots att vassen och vassens biomassa potentiellt skulle kunna skapa stor samhällsnytta. Trots detta saknas kunskap om vass och om vassens potential att tillfredsställa behov i samhället. Det här projektet ämnade därför att bidra med en preliminär undersökning av om, och hur, vass förvaltas och används i Sverige idag och att utreda vassens förmåga att generera olika typer av värden. Syftet med denna rapport är därför att undersöka hur vass (phragmites australis) kan bidra till samhällets välbefinnande både genom ekosystemtjänster och som en outnyttjad, förnybar och biologisk resurs. För att göra det kommer följande mål att uppnås: (1) utforska och kartlägg värdekedjan för vass och relevanta nuvarande och framtida vassintressenter, (2) identifiera och diskutera styrkor och svagheter i vassens värdekedja, (3) undersök intressenternas behov i förhållande till vass och vassskörd, (4) utvärdera och jämför möjliga vassystems förmåga att bidra till uppfyllandet av framtida samhällsbehov. Studien baserades på ett antal intervjuer med olika typer av experter inom områden relaterade till vass och vasskörd. Intervjudeltagarna valdes med hjälp av den så kallade snöbollsmetoden, med preferens given till deltagare som kunde diversifiera urvalet av experter. Den insamlade datan analyserades tematiskt varpå en multikriterieanalys användes för att utvärdera och ranka olika vassprodukter och vassystem. 

I dag finns ett fåtal aktörer på vassmarknaden som främst klipper vass för att öka framkomlighet eller utsikt från strandprommenader och tomter. Vassbestånd, vasskörd, och vassens biomassa ansågs av intervjudeltagarna däremot kunna bidra med flertalet samhällsnyttor som inte genereras av dagens vassystem. Enligt intervjudeltagarna : generera ett mångsidigt material för produktion av produkter och tjänster, och därmed bidra till den så kallade bioekonomin, extrahera näringsämnen för återcirkulation tillbaka in i samhällets produktionssystem, bidra till minskad övergödning, öka ekosystemens hälsa, och att öka mångfalden av ekosystem. Enligt intervjuobjekten skapas inte dessa nyttor av dagens vassystem på grund av en allmänt dålig attityd till vass och andra avfallsprodukter, vassens avsaknad av marknadsvärde, krånglig och otydlig lagstiftning relaterad till vasskörd, kunskapsbrist, samt avsaknad av effektiva skördemetoder. Trots dessa hinder pågår det i dagsläget ett antal forsknings- och utvecklingsprojekt i Sverige med målet att öka kunskapen om vass och vassprodukter samt för att utveckla bättre skördemetoder. Men eftersom innovationsekosystemet fortfarande är relativt nytt och litet saknas effektiva kommunikationsvägar och en del aktörer som kan anses viktiga för innovationsekosystemets utveckling saknas, vilkat gör att innovationstakten är relativt långsam. 

Flertalet olika vassprodukter utvärderades utifrån vilka samhällsnyttor de skulle kunna generera, hur mycket utveckling som krävs för komersiell produktion, samt experternas tilltro till produktens potential. De produkter som blev högst rankade var jordförstärkande medel samt biogas. Produkterna lades sedan ihop i längre värdekedjor som även dessa rankades. Den värdekedja som rankades högst var uppdelad i tre steg med svamproduktion på vassubstrat, grovfodersproduktion av det resulterande avfallet, där restprodukter från djurhållningen sedan går till mat- och biogasproduktion. Därmed anses vass och produktionssystem basserade på vassens biomassa kunna bidra med stor samhällsnytta, speciellt i småskaliga och lokala sammanhang. Därför dras slutsatsen att vass, vassskördetekniker samt vassprodukter bör utredas mer för att öka kunskapen om hur vassen kan bodra till ett framtida hållbart samhälle.