Saprolegnia parasitica is an opportunistic parasitical oomycete that affects various fish species at the egg, juvenile, and adult stage as well as crustaceans and other water-living animals. It attaches and invades injured tissue on fish and causes Saprolegniasis, a lethal infection that appears like patches of filamentous mycelium on the bodies or fins of fish. It was previously effectively treated by the usage of malachite green, but due to its carcinogenicity and toxicity it was banned in 2002. This has led to S. parasitica outbreaks being a problem for the global aquaculture industry. Currently, there are no effective treatments without detrimental environmental or health impacts in use today in aquaculture. Acetohydroxamic acid (AHA) has previously been identified as an inhibitor of the pathogen, with properties that shows promise for industrial use. In this thesis project, the proteomes of two groups of pre-grown cultures of S. parasitica, one control group (consisting of four samples of S. parasitica mycelium) and another group (consisting of four samples of S. parasitica treated with AHA), were analyzed by mass spectrometry (MS). The proteomic data were then compared between these two groups. Out of the 1549 proteins identified, 468 were unique for the treated group and 46 proteins were present in at least two out of four samples. This set of proteins were further analyzed for characterization and functional annotation. The results from this project provided some insight into proteomic impacts of AHA and may serve as a first step in exposing the mechanism of action of AHA.

Saprolegnia parasitica är en opportunistisk parasitisk oomycet som infekterar olika fiskarter under ägg-, juvenil, - och vuxenstadiet såväl som kräftdjur och andra vattenlevande djur. Den fäster på och invaderar skadad vävnad på fiskar varvid den orsakar Saprolegniasis, en dödlig infektion som liknar fläckar av filamentöst mycelium på kroppen eller fenorna hos fisken. Tidigare har det effektivt behandlas med malakitgrönt, men dess carcinogena och toxiska egenskaper har förbjudit dess användning sedan 2002. Detta har lett till att utbrott av S. parasitica har blivit ett problem för den globala aquakulturindustrin. Idag finns det inga bekämpningsmedel utan skadliga effekter mot miljö och hälsa. Acetohydroxamsyra har tidigare blivit identifierad som en inhibitor av patogenet, med egenskaper som är lovande för industriell användning. I detta masterprojekt har proteomen av två grupper av förkultiverad S. parasitica, en kontrollgrupp (bestående av fyra prover av S. parasitica-mycel) och en grupp (bestående av fyra prover av S. parasitica-mycel som behandlats med acetohydroxamsyra), blivit analyserade genom masspektrometri (MS). Proteomdatan jämfördes sedan mellan grupperna. Av de 1549 proteinerna som identifierades var 468 unika för gruppen behandlat med acetohydroxamsyran, och av dessa var 46 proteiner närvarande i åtminstone två av de fyra proverna. Detta set av proteiner blev fortsatt analyserade för karaktärisering och funktionell annotering. Resultaten från detta projekt har gett insikt i den proteomiska effekten av acetohydroxamsyra och kan utgöra ett första steg för att utröna aktionsmekanismen hos acetohydroxamsyra.