This thesis in philosophy consists of an introduction and five papers on three themes related to transport: valuations of time, the metric of transport justice, and future mobility solutions. 

The first paper analyses the properties of time as an economic resource taking into account literature on behaviour concerning time. The intent is to add to the understanding of the underlying assumption of transferability between time and money in the context of transportation.

The second paper is on the metric of transport justice. If we are concerned with distributive justice in the context of transportation, what type of good is being distributed? So far, most of the transport literature on transport justice takes accessibility to be the most appropriate metric. However, I argue that many operationalisations of accessibility are insufficient as metrics of justice. They are both too narrow and exclude relevant burdens of transportation. Additionally, accessibility can be achieved by other, non-travel-based means. I end by formulating tentative criteria for an alternative metric of transport justice. 

The third paper considers temporal justice in the context of transportation. Building on an argument against the claim of substitutability between time and money, I argue that temporal perspectives have been overlooked in the literature on transport justice. In part, this might be due to accessibility being the established metric of justice. Most common measures of accessibility do not capture temporal constraints and might consequently not capture temporal inequalities. Based on the case of gender differences in travel patterns and behaviour, I argue that an alternative account of the appropriate metric of transport justice is needed to capture temporal constraints and reflect gender inequalities sufficiently. 

The fourth paper argues that the diversity of possible mobility solutions based on self-driving vehicles has been somewhat overlooked in the current literature on the value of travel time. Thus, the complexity of valuing travel time for self-driving vehicles has not been fully addressed. The paper consists of a morphological analysis of the parameters that might impact the value of travel time for self-driving vehicles and a deeper analysis of five plausible self-driving vehicle mobility concepts. It is claimed that not all such concepts can be easily mapped into transport modes. It might be more appropriate to differentiate the value of travel based on travel characteristics.

The fifth paper is a literature review of work on attitudes toward automation technology, specifically self-driving vehicles. In particular, I examine the narratives and values related to gender. Generally, women tend to be more sceptical of the prospect of automated vehicles. The review found that this tendency is often explained by women being more risk-averse and less tech-savvy. Moreover, the policy recommendations in the examined literature based focus on educational efforts. Such perspectives can downplay or neglect valid reasons why women are less enthusiastic. Moreover, needs related to women's specific travel patterns might not be considered in the design and planning process. In conclusion, more awareness in needed of the gender differences, needs and expectations to ensure that future transport solutions are designed with everyone in mind. 

Denna avhandling i filosofi består av en introduktion och fem artiklar som på olika sätt handar om transport. Övergripande kan transportforskning sägas handla om att studera transportsystemet och dess samverkan med och påverkan på samhället och människor. Transportforskning är ofta tvärvetenskaplig men hittills har transportsystemet fått relativt lite uppmärksamhet av filosofer. Detta menar jag är synd, transporter utgör en inte obetydande del av vår vardag och har stor påverkan på hur vårt samhälle ser ut. Därmed finns en rad relevanta och intressanta frågor gällande hur transporter fungerar och bör fungera i framtiden.  

Inledningen till avhandlingen består av en kort introduktion av transportekonomi, en diskussion kring filosofins roll i detta sammanhang och en genomgång av tre teman: värdering av tid, rättvisa och framtidens transportsätt. Därefter sammanfattas artiklarna och slutligen dras korta slutsatser.

Den första artikeln i den här avhandlingen handlar om hur förhållandet mellan tid och pengar kan bättre förstås genom att utgå från tiden som det primära att värdesätta. I transportekonomi, likt traditionell mikroekonomi, utgår man från ett antagande om stabila rationella preferenser hos individer. Givet skillnader mellan hur individer verkar resonera kring tid jämfört med pengar kan man dock ställa sig frågan om det skulle kunna vara annorlunda att vara rationell med avseende på tid jämfört med att vara rationell med avseende på pengar. Sammantaget hävdar vi att det enkla förhållandet mellan tid och pengar inte är tillräckligt rättfärdigat i ljuset av de faktiska skillnaderna mellan tid och pengar som verkar föreligga.

Den andra artikeln i avhandlingen handlar om hur rättvisa ska förstås inom ’transport’. Om man vill undersöka huruvida en fördelning av 'transport' är rättvis, vad är det då som har eller ska fördelas? I artikeln argumenterar jag för att måttet 'tillgänglighet' både inte är tillräckligt, eftersom vissa relevanta aspekter av transport inte täcks in, och problematiskt eftersom transport inte alltid är nödvändigt för 'tillgänglighet'. Ska man ska mäta 'tillgänglighet' finns det inte skäl särskilja tillgänglighet tack vare fysiska transporter utan man bör likställa, till exempel, digitala alternativ. Ett meningsfullt mått på transporträttvisa bör istället mäta individers möjligheter att förflytta sig. 

Det tredje artikeln kopplar samman tid och rättvisa. Tid (och tidsrättvisa) har uppmärksammats relativt lite inom politisk filosofi. En anledning är troligen att det förutsätts att tid och pengar är utbytbara. Det verkar dock finnas goda skäl till att studera rättvis fördelning av tid i sig, i synnerhet inom transport där restid och restidsförkortningar är centralt. Jag menar dock att om man använder måttet 'tillgänglighet' riskerar man att inte kunna fånga orättvisor sett till just tid.  

I fjärde artikeln handlar om värdering av restid för självkörande fordon. Värdet av restid beror traditionellt (bland annat) på transportmedel, det vill säga om resan görs med bil, buss eller tåg. Självkörande bilar har i litteraturen setts som ytterligare resslag, ofta en ny sorts bil. Vi menar dock att självkörande fordon kan mynna ut i många olika sorters transportmedel där vissa kommer att vara nya sett till resegenskaper. Värdering av restid för självkörande fordon bli därför mer komplext än att lägga till ett eller ens några ytterligare transportmedel. 

Slutligen så är den femte artikeln en literaturstudie av artiklar som handlar om attityder gentemot självkörande bilar. I flera artiklar som analyserats framkommer det att kvinnor överlag är mer negativt inställda till självkörande bilar, jämfört med män. Bilden som framstår är att man inte anser att kvinnor kan ha legitima anledningar till att vara mer skeptiska. Samtidigt diskuteras inte kvinnor specifika resmönster, förutsättningar eller behov. Risken blir att man inte utformar transportlösningar som blir attraktiva för kvinnor, och att de fördelar som ofta lyfts med självkörande bilar (t.ex. mer hållbart resande) då inte realiseras.