Bostadsprisernas sƟgande utveckling har under de senaste åren skapat klyŌor mellan olika grupper av befolkningen. PrisƟllväxten påverkar främst unga vuxna och har gjort det oerhört svårt för de aƩ sig in på den ägda bostadsmarknaden. Anledningen är både kortare sparandeƟd och yrkesliv vilket medför betydande svårigheter aƩ generera de kapital och inkomster som krävs för aƩ få eƩ beviljat bolån. De två hinder unga vuxna påträffar vid etablering på bostadsmarknaden är kontanƟnsatsen och aƩ klara bankernas kreditprövning vilka blivit allt svårare som en konsekvens av marknadsutvecklingen och ökade finansiella krav. Med syŌet aƩ undersöka lösningar på problemaƟken för unga förstagångsköpare har studien granskat HSB:s koncept HSB Dela som underläƩar bostadsköp. HSB Dela är eƩ samägande mellan en privatperson och HSB som innebär aƩ respekƟve part köper 50 procent av bostaden. Genom deƩa upplägg erhålls en avsevärd ekonomisk underläƩnad med en lägre belåningsgrad, minskad amorteringstakt samt en halverad kontanƟnsats. Dessa faktorer leder Ɵll lägre årliga utgiŌer i jämförelse med aƩ köpa hela bostaden. Bostadens köpare behöver däremot betala en månatlig avgiŌ som omfaƩar fasƟghetsutvecklarens ägandedel. Det främsta hindret för aƩ expandera konceptet i stor skala är begränsad Ɵllgång av kapital med lång kapitalbindning bland fasƟghetsutvecklare. De är villigare aƩ i stället investera kapitalet i nya projekt. Därför behöver aktörerna vända sig Ɵll investerare på kapitalmarknaden, vilket kan komma aƩ bli nästa steg. I granskningen av konceptet HSB Dela har en jämförelse genomförts med mer konvenƟonella köp. Därigenom har studien undersökt samt beräknat skillnaderna avseende individens årliga avgiŌer för de två köp alternaƟven. I resultatet framgår aƩ individens avgiŌer blir betydligt lägre under Ɵoårsperioden samägandeavtalet gäller samt aƩ HSB Dela medför en större effekt i storstäder jämfört med mindre tätorter. Väljer sedan individen aƩ köpa ut fasƟghetsutvecklaren vid upphörandet av samägandeavtalet blir däremot kostnader högre jämfört med om bostaden ursprungligen hade förvärvats genom eƩ konvenƟonellt köp. Slutligen redovisar resultatet hur investeringar i samägandebostäder uƞormas för fasƟghetsutvecklare. Dessutom presenteras eventuell uƞormning av möjlig kapitalplacering för utomstående investerare. Där ser studien främst kommuner med bostadsbrist som lämpliga potenƟella investerare. Sammantaget skapar konceptet en Ɵoårsperiod med fördelakƟga ekonomiska förutsäƩningar för individen aƩ etablera sig inom yrkesliv, familjebildning och på bostadsmarknaden. SamƟdigt uppstår en svårighet för fasƟghetsutvecklare aƩ finansiera de investeringar som krävs för samägda bostäder