Arbetet syftar till att analysera retentionseffekterna av anlagda våtmarker i anslutning till jordbruk i Sverige. För att uppnå detta har följande tre frågeställningar besvarats; Vad är retentions-effekten av anlagda våtmarker i anslutning till jordbruket? Vilka är de styrande faktorerna för de effektiva våtmarkerna med avseende på näringsretention? Hur många fler våtmarker behöver anläggas för att sjöar och vattendrag ska uppnå god status med avseende på jordbrukets näringsutsläpp? Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en litteraturstudie, datainsamling, beräkningar och en modellanalys. Insamlingen av data gjordes för 44 våtmarker angående näringsretention samt ett antal parametrar som ansågs betydelsefulla för retentionen. Effektiviteten av de anlagda våtmarkerna beräknades utifrån en genomsnittlig retentionskvot, genomsnittlig procentuell retention samt utifrån 10 %, 15 %, 85 % och 90 % percentilerna framtagna genom en normalfördelning av de procentuella retentionerna. Detta resulterade i en retentionseffekt från 7,1 % till 33 % för kväve och från 31 % till 57 % för fosfor. De styrande faktorerna för retention är främst näringsbelastning och uppehållstid. Dessa styrs i sin tur av flera andra faktorer som utformning, hydrauliska förhållanden och tillrinningsområdets utformning. Beräkningen av hur många fler våtmarker som behöver anläggas gjorde baserat på målet att minska fosforutsläppet till sjöar och vattendrag med 670 ton/år. Detta gjordes utifrån de retentionseffekter som beräknades i frågeställning 1 samt utifrån två scenarion där jordbruket hade 100 % respektive 45,8 % av ansvaret, vilket resulterade i ökningar av antalet våtmarker mellan 1 813 och 37 757 stycken. Slutsatsen som kan dras av detta är att retentionen skiljer sig betydligt från våtmark till våtmark och vidare fastställning av vad som gör en våtmark effektiv bör göras. 

The thesis aims to analyze the retention effects of constructed wetlands connected to agricultural land in Sweden. To achieve this, the following questions have been answered; What is the retention effects of constructed wetlands in connection to agriculture? What are the governing factors for the efficient wetlands regarding nutrition retention? How many more wetlands are needed for lakes and watercourses to achieve a good status regarding agricultural nutrient emissions? The questions have been answered through a literature study, collection of data, calculations, and an analysis of models. Collection of data from 44 wetlands was done regarding nutrient retention and several parameters that were considered significant. The efficiency of the wetlands was calculated based on an average retention ratio, an average percentage retention and based on the 10 %, 15 %, 85 % and 90 % percentiles from a normal distribution of the percentage retentions. This resulted in efficiencies from 7.1 % to 33 % for nitrogen and 31 % to 57 % for phosphorous. The governing factors for retention are mainly the nutrition load and the residence time of the water. These are in turn governed by several other factors such as geometrical factors of the wetland, hydraulic conditions, and properties of the catchment area. The calculation of how many more wetlands that need to be constructed was based on the goal of reducing phosphorous emissions to lakes and watercourses by 670 tones/year. This was done based on the efficiencies calculated to answer question 1 as well as two scenarios where agriculture land had 100 % respectively 45.8 % of the responsibility, which resulted in increases of the number of wetlands from 1,813 to 37,757. In conclusion, retention differs significantly from wetland to wetland and further determination of what makes a wetland efficient should be done.