Företag förväntas reducera deras miljömässiga fotavtryck och agera mot klimatåtagande till en större utsträckning än någonsin förr. Många aktörer har långsiktiga visioner och strategier som berör hållbarhet, men att stänga gapet mellan målsättningar och operationellt beslutsfattande har visat sig vara svårt. Ett verktyg som potentiellt kan koppla samman visioner, strategier och beslutsfattande är carbon pricing. Carbon pricing ämnar att omvandla växthusgasutsläpp till ett monetärt värde, vilket sedan kan användas för att förstå den miljömässiga påverkan och översätta konsekvenser som uppstår om inte hänsyn till fotavtryck tas. Studien ämnar till att analysera huruvida carbon pricing inom leverantörskedjor som verktyg bidrar till hållbart företagande, samt studera inom vilken leverantörskedja det är mest relevant att påbörja en implementering utifrån ett företags och dess leverantörers befintliga strukturer och attityder. Studien ämnar även att undersöka hur carbon pricing kan etableras och varför det vore relevant utifrån den potentiella påverkan verktyget kan få på företaget och leverantörskedjan. Upptäckter inom studien har lett fram till en förståelse om att carbon pricing som verktyg har potential att bidra till hållbart företagande genom att synliggöra koldioxidavtryck och kostnaderna kopplade till utsläppen, vilket kan påverka beslutsfattande gällande valet av leverantörer, arbete mot måluppfyllelse, samt hur och var investeringar genomförs. Verktyget är mest relevant att studera inom de leverantörskedjor som emitterar mest växthusgaser i och med att det är där som det finns mest utrymme för förändring. Carbon pricing kan utformas och implementeras på ett flertal olika sätt, vilket både anses vara en styrka och en svaghet med verktyget. De främsta möjligheterna med verktyget är beteendeförändringar, effektiva beslutsunderlag, samt konkurrensmässiga fördelar. Verktygets främsta hinder är bristen på standardisering och bristen på kompetens, samt utmaningen med hur verktyget ska utformas på effektivast sätt. I realiserandet av en implementation behövs mer kunskap om verktyget, både när det kommer till möjligheterna men även när det kommer till hinder och begränsningar med verktyget. 

Companies are expected to reduce their environmental footprint and undertake climate action to a larger extent than ever before. Many actors have long-term visions and strategies that target sustainability, however closing the gap between these goals to operational and tactical decision-making has been proven to be a struggle. One tool that can potentially connect visions, strategies and decision-making is carbon pricing. Carbon pricing aims to convert greenhouse gas emission to a monetary value, which can then be used to understand environmental impact and translate the consequences of not considering footprint to common business language. The study aims to analyze whether carbon pricing as a tool contributes to sustainable business, and study within which supply chain it is most relevant to start an implementation based on a company’s and its suppliers’ existing structures and attitudes. The study also intends to investigate how carbon pricing can be established and why it would be relevant based on the potential impact the tool can have on the company and the supply chain. Discoveries within the study have led to an understanding that carbon pricing as a tool has the potential to contribute to sustainable business by highlighting carbon footprints and the costs associated with emissions, which can influence decision making regarding the choice of suppliers, work towards goal fulfillment, and how and where investments should be done. The tool is most relevant to study within the supply chains that emit the most greenhouse gases, as this is where there is most room for improvement. Carbon pricing can be designed and implemented in several different ways, which is considered both a strength and a weakness with the tool. The main possibilities with the tool are behavioral changes, effective decision making and competitive advantages. The tool’s main obstacles are the lack of standardization and the lack of competence, as well as the challenge of how the tool should be designed in an efficient manner. In the realization of an implementation, more knowledge about the tool is needed, both when it comes to the possibilities but also when it comes to the obstacles and limitations with the tool.