Customary land tenure is a dominant system in agrarian societies and in Africa generally,which is evolving from communal to individual regimes in response to socio-economicissues. Various studies have paid attention to economic incentives of shifting communaltenure into private property, while ignoring social implication of such changes. In Tanzania,while progress has been made to strengthen property rights through legislation, somecommunity members, particularly women, have lost their land rights. The objectives of thisstudy are to examine the changing customary land tenure regimes from communal toprivate, with a focus on the existing policies and laws protecting property rights, changesin social relations that determine customary land tenure in matrilineal and patrilinealcommunities. A cross-sectional study was carried out, whereby documentary reviewinterviews and focus group discussions were used to collect data.

The study’s findings indicated that cultural mix has influenced land transfer practices,whereby social relations in matrilineal and patrilineal communities and women'sattachment to land have been affected. Intermarriage contributes to the loss of propertyrights in the case of divorce or death of a husband, particularly in a matrilineal society. Lowlevels of education and income constrain women from competing in the land market. Jointtitles allow women to be involved in making decisions about land use in households, andto claim property rights if they are widows. On the other hand, there is a perception that ajoint title does not ensure a positive outcome for some women, due to continuing subtleviolation of women’s land rights.

The study revealed that although land laws exist, the main challenge was knowing abouttheir applicability. Land disputes persisted among those using the land, mainly as a resultof the violation of land rights. Although dispute resolution machinery allowing people topresent their land-related claims were in place, the resolutions reached largely depended onthe parties’ knowledge of the existence of the adjudication of land cases. The studyrecommends a review of policies and programmes, collaboration with non-governmentalorganizations (NGOs), women’s empowerment and a programme aimed at changingcommunity attitudes.

Traditionell sedvanerätt till mark är ett dominerande system i agrara samhällen och i Afrikai allmänhet, som utvecklas från kollektiva till individuella system som svar påsocioekonomiska frågor. Olika studier har uppmärksammat ekonomiska incitament för attskifta från traditionell sedvanerätt till privat äganderätt samtidigt som man ignorerar desociala konsekvenserna av sådana förändringar. I Tanzania, medan framsteg har gjorts föratt stärka äganderätten till mark genom lagstiftning, har vissa medlemmar av samhället,särskilt kvinnor, förlorat sina markrättigheter. Syftet med denna studie är att undersöka deförändrade systemen för traditionell sedvanerätt till mark från kollektiva till privata medfokus på befintliga riktlinjer och lagar som skyddar äganderätt till mark, förändringar isociala relationer som bestämmer traditionell sedvanerätt till mark i matrilinjära ochpatrilinjära samhällen. En tvärsnittsstudie genomfördes, där dokumentstudier, intervjueroch fokusgruppsdiskussioner användes för att samla in data.

Studiens resultat indikerade att kulturell blandning har påverkat formerna förmarköverlåtelser, där sociala relationer i matrilinjära och patrilinjära samhällen ochkvinnors anknytning till mark har påverkats. Blandäktenskap bidrar till förlust aväganderätt till mark vid skilsmässa eller makes dödsfall, särskilt i ett matrilinjärt samhälle.Låga utbildnings- och inkomstnivåer hindrar kvinnor från att konkurrera påfastighetsmarknaden. Gemensam äganderätt gör det möjligt för kvinnor att vara delaktigai att fatta beslut om markanvändning i hushållen och att göra anspråk på markrättigheterom de är änkor. Å andra sidan finns det en uppfattning om att ett gemensamt ägande integaranterar ett positivt resultat för vissa kvinnor, på grund av fortsatt intrång i kvinnorsmarkrättigheter.

Studien visade att även om det finns fastighetsrättslig lagstiftning var den störstautmaningen att känna till deras tillämplighet. Marktvister kvarstod bland dem som användemarken, främst till följd av intrång i markrättigheter. Trots att mekanismer för tvistlösningsom tillåter personer att framföra sina markrelaterade anspråk fanns, berodde de uppnåddalösningarna i stor utsträckning på parternas kunskap om förekomsten av prövning avmarkrelaterade ärenden. Studien rekommenderar en översyn av riktlinjer och program,samarbete med icke-statliga organisationer (NGO), kvinnors egenmakt och ett programsom syftar till att förändra samhällsattityder.