This project aimed to investigate various areas of improvement in crushing equipment for a digital service, from a sustainability perspective. The results were to be presented in a list where each point corresponds to an area with potential to be implemented in the digital assistance tool. In addition, the sustainability aspect of the items on the list would be presented through a rough estimate of the savings that could be made, either in the form of energy or as emissions. Delimitations were made, to only look at the stationary units, mainly the cone crusher, and to focus on CO2 emissions and energy consumption. 

A benchmarking was made for companies in similar and in other industries. The method for the project was implemented qualitatively with an inductive approach. Interviews were conducted with a number of employees within the company, all with different areas of responsibility, with the aim of gaining an insight into the company and the entire industry as well as to get an overview of which areas a further investigation could be considered in. Then more interviews were conducted with the same people, to shape and refine these areas into items on the list.

The list was prioritized based on whether and when in time an implementation in the digital assistance tool would be possible. The result was a list of 14 points where the first 3 are undeniably low-hanging fruits that could be implemented immediately, the 3 points are; Enhanced visualization of current data, Notice of maintenance, Guidance - Troubleshooting

Detta projekt gick ut på att undersöka olika förbättringsområden inom krossutrustning för en digital tjänst, ur ett hållbarhetsperspektiv. Resultaten skulle presenteras i en lista där varje punkt motsvarar ett område med potential att implementeras i det digitala hjälpverktyget. Dessutom skulle hållbarhetsaspekten av punkterna på listan presenteras genom en grov uppskattning av de besparingar som kunde göras, antingen i form av energi eller som utsläpp. Avgränsningar gjordes, att bara titta på de stationära enheterna, främst konkrossen samt att fokusera på CO2 utsläpp och energiförbrukning.

En benchmarking gjordes för företag i liknande och i andra industrier. Metoden för projektet genomfördes kvalitativt med ett induktivt tillvägagångssätt. Intervjuer gjordes med ett flertal anställda i företaget, alla med olika ansvarsområden, med syftet att få en insikt i företaget och hela branschen men även för att få en överblick över vilka områden en ytterligare utredning kunde övervägas inom. Sedan gjordes fler intervjuer med samma personer för att forma och finslipa dessa områden till punkter på listan.

Listan prioriterades utifrån om och när i tiden en implementation i det digitala verktyget skulle vara möjlig. Resultatet blev en lista med 14 punkter där de 3 första onekligen är lågt hängande frukter som skulle kunna implementeras omgående, de 3 punkterna är; Förbättrad visualisering av aktuell data, Besked om underhåll, Vägledning - Felsökning.