Paper packaging is commonly found in the form of paper and cardboard boxes, but recently paper packing is being used in food packaging, trays, beverage packaging and even paper straws, among others. Paper strength additives have been developed to increase the efficiency of the joint strength and the joint areas and potentially maintain bulk in paper products. In this thesis, a fundamental study of paper dry strength additives was performed involving kraft birch fibres and model cellulose materials to explore the interaction between strength additives and cellulose fibres. The same techniques used in paper strength additives were extended to the adsorption of fire-retardant polymers on fibres. 

Adsorption behaviours of cationic starch (CS) and anionic polyacrylamide (APAM) or anionic polyelectrolyte complexes (PECs) were studied on kraft birch fibres with different surface charges. It was found that the saturation adsorption of CS on birch fibres in 0.01 M NaCl showed a linear relationship with the surface charge of fibre, while the adsorption of APAM and PECs was independent of the surface charge of fibres. Higher surface charge of fibres expands the saturation adsorption capacity of strength additives, consequently, improves the tensile strength properties of handsheets made of kraft birch fibres with CS/APAM or CS/PECs. Bending stiffness of handsheets was improved by CS and boosted by PECs or APAM. In addition, sheet density was not significantly compromised by adding strength additives. Cationic strength additives were investigated on model cellulose surfaces, model cellulose nanofibrils filaments, and model cellulose beads. CSs produced an increase in the mass of the cellulose surface, while cationic PAMs led to a decrease in the total mass of cellulose surface determined by Quartz Crystal Microbalance with Dissipation monitoring. All types of strength additives affected the filament joints but in different ways, while most of them made filaments form intermixed interphases in the joints. The adsorption of chitosan and sodium hexamethaphosphate increased steadily and formed three bilayers on cellulose fibres. These materials formed stable lightweight materials after freeze-drying suspensions of the coated fibers containing them and show good fire retardant properties.

The fundamental study of paper dry strength additives and other polymers on the cellulose fibres can facilitate the development of new polymers for wood fibre-based materials. 

Cellulosafiberbaserade förpackningar, så som förpackningar av kartong, används flitigt för till exempel livsmedels- och dryckesförpackningar och snabbmatsförpackningar. På senare tid har även fiberbaserade material börjat an vändas för att göra sugrör. Tillsatsämnen, så som styrkeökande kemikalier, används vid tillverkning av papper och kartong för att förbättra produktens egenskaper. De styrkeökande kemikalierna är ofta utvecklade för att öka fogstyrkan och den totala fogarean, det vill säga den totala kontaktytan mellan överlappande fibrer. Detta bör helst uppnås i kombination med en hög bulk (låg densitet). Denna avhandling studerar på grundläggande nivå interaktionen mellan modellsystem av cellulosa samt cellulosafiber (sulfatfibrer från björk) och hur denna interaktion påverkas vid tillsats av en rad styrkekemikalier.

Fibrer med olika initial ytladdning studerades med avseende på adsorption av katjonstärkelse, följt av efterföljande adsorption av anjonisk polyakrylamid eller anjoniska polyelektrolytkomplex. Resultaten visar att mättnadsadsorptionen av katjonstärkelse vid en jonstyrka motsvarande 0,01 M NaCl har linjärt proportionell mot fiberns ytladdning, medan den efterföljande adsorptionen av anjonisk polyakrylamid eller anjonisk polyakrylamid var oberoende av fibrernas initiala ytladdning. Högre fiberytladdning ökade mättnadsadsorptionen av styrkekemikalierna, vilket också förbättrade de mekaniska egenskaperna hos ark tillverkade efter adsorption av dessa kemikalier. Böjstyvheten hos arken förbättrades av tillsats av katjonstärkelse och ökade ytterligare vid ytterligare tillsats av både anjoniska polyelektrolytkomplex och anjonisk polyakrylamid. Arkens densitet förändrades inte nämnvärt till följd av styrkekemikalierna. 

Katjoniska styrkekemikalier undersöktes också på tre olika modellmaterial: filmer och kulor av regenererade cellulosa samt filament tillverkade av. På cellulosafilmerna studerades i detalj adsorptionen av styrkekemikalierna (katjonstäkelse av potatis och majs, glyoxalerad polyakrylamid samt blandning av katjonisk polyakrylamid / polyDADMAC) med en kvartskristallmikrovåg. Vid adsorption av katjonstärkelse ökade total massan, medan katjonisk polyakrylamid (CPAM) indikerade mätningarna en minskad total massa, vilket härleds vara en följd av en inducerad avsvällning av cellulosafilmen i samband med adsorptionen. Modell filament och kullor används för att bilda fogar i form av fiberkors eller sammanfogade kulor vid torkning. Modifiering av filament och kulor med styrkekemikalier påverkade de formade fogarna på olika sätt, de flesta styrkekemikalierna fick filamenten att bilda en mixad materialfas i den torkade fogen. 

Vid frystorkning av cellulosafibrer kan skumliknande material bildas om tillräckligt starka fogar mellan fibrerna kan bildas. Med hjälp av fibermodifiering med kitosan och natriumhexametafosfat via lager-på-lager-teknik kan lättviksskum bildas som visar sig ha brandhämmande egenskaper.