As the worlds water reserves are increasingly put under pressure from anthropogenic actions and climate change, countries sharing a common water source are often faced with a choice; conflict and hostility with the hope of securing the source for themselves, or cooperation between neighbors to manage the source according to their respective needs. Historical water- related conflicts and acts of cooperation have been recorded by the College of Earth, Ocean, and Atmospheric Sciences at Oregon State University, and by the Pacific Institute. The overall purpose of this study was to use these datasets, titled the Transboundary Freshwater Disputes Database, and the Water Conflict Chronology, respectively, to investigate potential links between regional water stress, and historical water-related conflicts and acts of cooperation. In addition, existing patterns in occurrence and distribution were theorized upon, with the aim of discovering to what extent water-related conflicts and acts of cooperation could be attributed to water stress. A key methodological step in the study was the merging of the conflict data from the Transboundary Freshwater Disputes Database, with the Water Conflict Chronology, along with the adding of geographical coordinates to conflict and cooperation events in the former. Using data and geospatial processing software, the variables provided in the conflict and cooperation datasets could be presented geographically to allow for analysis and discussion. The study found that acts of cooperation have historically outweighed the number of water-related conflicts across all regions, most likely due to regional institutions promoting cooperation and globalization opening up diplomacy across regions. Overall, water stress shows a moderate link to conflict and acts of cooperation. Certain regions such as the Middle East, Northern Africa, and East Asia indicate that high water stress can be attributed to more conflicts, with South America and Europe indicating that low water stress can lead to stronger cooperation. However, the study found that, as supported by certain literature, the level of water stress alone cannot fully explain the occurrence of water-related conflict or cooperation, and that additional hydrological variables, such as drought risk or available drinking water, and a deeper analysis of the relationships within regions is required to explain the outcome of conflict or cooperation. 

När jordens reserver blir alltmer utsatta från trycket av antropogena faktorer och klimatförändringar, står länder med gemensamma vattenkällor ofta inför ett beslut; konflikt och motsättningar för att säkerställa källan för eget bruk, eller samarbete för att fördela källan enligt respektive lands behov. Historiska data om vattenrelaterade konflikter och samarbete har samlats av College of Earth, Ocean and Atmospheric Sciences vid Oregon State University och av Pacific Institute. Det övergripande syftet med denna studie var att använda dessa dataset, The Transboundary Freshwater Disputes Database, och The Water Conflict Chronology, för att undersöka potentiella kopplingar mellan regional vattenstress och historiska vattenrelaterade konflikter och samarbete. Dessutom teoretiserades befintliga mönster i förekomst och spridning av instanser, i syfte att upptäcka i vilken utsträckning vattenrelaterade konflikter och samarbete kan tillskrivas vattenstress. Ett viktigt steg i studien var sammanslagningen av konfliktdata från Transboundary Freshwater Disputes Database, med Water Conflict Chronology. Utöver detta så gavs datan över konflikt- och samarbetshändelser i Transboundary Freshwater Disputes Database geografiska koordinater. Med hjälp av denna data och geospatial bearbetningsprogramvara kunde variablerna för konflikt- och samarbete presenteras geografiskt för att möjliggöra analys och diskussion. Studien kom fram till att samarbetshandlingar historiskt sett har varit betydligt fler än vattenrelaterade konflikter i alla regioner. Detta tack vare regionala institutioner som främjar samarbete och diplomati inom regioner. Vattenstress visar en måttlig koppling till förekomsten av konflikt och samarbetshandlingar. I vissa regioner, som Mellanöstern, norra Afrika, och Östasien, tydde resultaten på att hög vattenstress kan leda till fler konflikter, medan data för Sydamerika och Europa tydde på att låg vattenstress kan främja ett starkare samarbete inom en region. Studien fann däremot att vattenstressnivån inte kan helt förklara förekomsten av vattenrelaterad konflikt eller samarbete i sig själv, vilket stöds av litteraturen. Undersökning av ytterligare hydrologiska variabler, såsom risk av torka eller tillgängligt dricksvatten, och en djupare analys av de politiska förhållandena inom regioner och mellan länder som delar vattenresurser krävs för att förklara uppkomsten av konflikt eller samarbete.