År 2040 ska Stockholm vara en fossilfri stad vilket innebär att nettoutsläpp av växthusgaser ska vara obefintliga. För att uppnå detta krävs insatser främst från staden att införa åtgärder som minskar klimatpåverkan. Exploateringskontoret har som ansvar att upprätta olika detaljplaner och markanvisningar som avser bebyggelse i stadens ägda mark med hjälp ut av en plan-och exploateringsprocess som kallas för Exploateringshandboken. Därför finns också en stor potential till att minska klimatpåverkan genom att implementera nya rutiner av olika åtgärder i deras detaljplaner i det tidiga skedet av processen. Exploateringshandboken består av fem faser vilka är initiera, utreda, planera, genomföra och avsluta. 

I nuläget används överslagskalkylen och kalkylstödet för att i det tidiga skedet (initiera, utreda och planera) bedöma kostnader i olika exploateringsprojekt. Tillsammans med dessa verktyg ska klimatbedömningar införas där denna ska utnyttjas som beslutsunderlag för att beräkna detaljplanerings bidrag till klimatpåverkan. För att utveckla klimatbedömningar används Trafikverkets Klimatkalkyl och syftet är att undersöka om Klimatkalkylen är ett lämpligt verktyg för stadens exploateringsprojekt. Kalkylstödet innehåller de olika beståndsdelar av ett byggnadsverk som är klassificerade enligt en hierarkinivå och dessa ska användas som underlag för att skapa klimatbedömningar. Trafikverkets Klimatkalkyl innehåller energi-och klimatdata och använder ett livscykelperspektiv för att utföra klimatberäkningar på olika anläggningsprojekt. 

I detta examensarbete utfördes en litteraturstudie, intervjustudier samt en fallstudie på ett byggnadsverk som kallas för övrig gata, utan angöring (Ö4) där klimatbedömningar genomfördes. Intervjuerna genomfördes med hänsyn till de anställda hos Exploateringskontoret för att kartlägga vart i Exploateringshandboken som klimatbedömningar är lämpliga att använda. Det visade sig att klimatbedömningar är önskvärda innan detaljplanen går vidare till nästa fas av Exploateringshandboken. I det sena skedet av processen (genomföra och avsluta) innebär svårigheter att genomföra ändringar i ett exploateringsprojekt vilket innebär begränsad möjlighet till att minska klimatpåverkan. Klimatbedömningen genomfördes med hänsyn till produktionsresultaten och det visade sig att Ö4 producerar ett växthusgasutsläpp på 1917 ton CO₂e och en energianvändning på 1930 MJ. 

Denna studie rekommenderar Exploateringskontoret att använda sig av Trafikverkets Klimatkalkyl för klimatbedömningar som i sin tur ska användas som underlag för beslutstöd mot detaljplaner. 

In year 2040, Stockholm should become a fossil-free city which means that the net emissions of greenhouse gases should reach zero. In order to fulfill the goals for becoming a zero net emissions city, actions are needed to be taken by the municipality which can lead to an overall decrease of greenhouse gas emissions. The main responsibility of City Development Department is to establish different local development and land allocation plans that enables building in the city-owned site land. This is done with the help of a planning and development process which is called City Development Handbook. There is a great potential to reduce the overall greenhouse gas emissions that are contributed by the local development plans through implementing new guidelines and measures in the early stages of the process. The City Development Handbook consists of five different stages which are initiate, investigate, plan, implement and conclude. 

Two different planning tools are used in the early stages of the process (initiate, investigate and plan) to estimate the different costs of the local developing projects which are called investment cost estimate tool and investment cost support tool. With the help of these tools, guidelines for climate change assessment will be developed that will be used as a basis for decision-making when estimating the local development plans contribution towards climate change impact. To develop these guidelines, inspiration from Trafikverkets climate change calculation tool was used in order to analyze if this is an option for the developing projects. Investment cost support tool has constituents of every construction projects that are included in the City Development Department which are categorized according to a hierarchy level. These are used to develop the climate change assessment that will be based on a GHG inventory analysis. Trafikverkets climate change calculation tool has both energy and climate data in its database and uses a life cycle perspective when calculating climate change impact on different constructions. 

In this thesis, a literature review, an interview study and a case study on a construction project which is called “road without parking/stop field” (Ö4) where the climate change assessment was done. The interviews were conducted by the employees of the City Developing Department to map out which steps of the City Developing Handbook is appropriate for climate change assessments to be used. This thesis showed that climate change assessments are most appropriate when the development plans are soon to be accepted by the decision-makers which sends them to the next phases of the process. In the later stages of the process (implement and conclude) there are often difficulties to address changes in the development projects which means that there are limited opportunities to reduce climate change impact. The climate change assessment was performed on Ö4 with regards to the building production results and the analysis showed a greenhouse gas emissions of 1917 ton CO₂e and an energy use of 1930 MJ. 

This thesis recommends the City Developing Department to use Trafikverkets Climate change calculation tool as an inspiration to develop climate change assessments which in turn will be used as a basis for decision-making towards different local development plans