När viruset SARS-CoV-2 började spridas i Sverige i början av år 2020 och den dödliga sjukdomen Covid-19 började härja, började det snabbt införas åtgärder i samhället. Detta ledde till att allt fler började jobba och studera hemifrån, vilket i sin tur ledde till en förändring av användningen av grönområden i ens närområde. Denna studie syftar till att undersöka hur Covid-19-pandemin har påverkat människors användande av grönområden i deras närområde samt hur detta har påverkat deras psykiska hälsa.

För att uppnå syftet med studien och besvara frågeställningarna, användes främst en kvalitativ metod. En litteraturstudie genomfördes för att få kunskap om vad tidigare forskning skrivit om ämnet, där man kunde se att grönområden har stor påverkan på den psykiska hälsan. Dessutom gjordes en fallstudie över området Bergshamra i Solna kommun. I fallstudien utfördes en dokumentstudie över Solna kommuns dokument, platsobservationer i området genom att inventera miljön utifrån åtta upplevelsekvaliteter samt en enkätundersökning som skickades ut till invånarna i Bergshamra varav 192 personer deltog. I studien gjordes två primära avgränsningar, nämligen definitionen av området geografiskt samt definitionen av begreppet psykisk hälsa där denna studie avser psykiskt välbefinnande samt psykiska besvär.

Resultatet av fallstudien visade att större delen av invånarna i Bergshamra vistades i närområdets grönområden mer än vad de gjorde innan pandemin. De kände även bättre psykisk hälsa i samband med utevistelse i grönområden. Människor har dock olika preferenser och det fanns många kvaliteter i Bergshamras grönområden som kunde förbättras. Trots att Bergshamra har en hög kvantitet av grönområden kände vissa personer att kvaliteten kunde förbättras och att kommunen inte tog ett ordentligt ansvar för skötsel. Resultatet innebär att grönområden spelade en viktig roll för den psykiska hälsan under pandemin, men för att grönområden ska ge nytta krävs det att de håller en god kvalitet.

Till sist avslutas studien med kritik av metoden som användes, som exempelvis att vissa enkätfrågor hade kunnat varit utformade annorlunda och att svarsfördelningen var något ojämn. Sist ges förslag på hur fortsatta studier skulle kunna behandla ett liknande ämne som detta, genom att exempelvis undersöka socioekonomisk bakgrund eller använda mer kvantitativa metoder som exempelvis GIS för att kartlägga avstånd till grönområden.

When the SARS-CoV-2 virus began to spread in Sweden at the beginning of 2020 and the deadly disease Covid-19 began to ravage, safety measures were quickly introduced in society. This led to more and more people starting to work and study from home, which in turn led to a change in the use of green areas in one's immediate area. This study aims to investigate how the Covid-19 pandemic has affected people's use of green areas in their immediate area and thus how this has affected their mental health.

In order to achieve the purpose of the study and answer the research questions, a qualitative method was mainly used. A literature study was conducted to gain knowledge of what previous research has written on the subject, where it could be seen that green areas have a great impact on mental health. In addition, a case study was conducted in the Bergshamra area in Solna municipality. In the case study, a document study was carried out on Solna municipality's documents, site observations were carried out in the area by doing an inventory of the environment based on eight experience qualities and a questionnaire was sent out to the residents of Bergshamra, in which 192 people participated. In the study, two primary delimitations were made, namely the definition of the area geographically and the definition of the concept of mental health, where this study refers to mental well-being and mental disorders.

The results of the case study showed that the majority of the inhabitants of Bergshamra visited the green areas in the immediate area more than they did before the pandemic. They also felt better mental health in connection with outdoor activities in green areas. However, people have different preferences and there were many qualities in Bergshamra's green areas that could be improved. Despite the fact that Bergshamra has a high quantity of green areas, some felt that the quality could be improved and that the municipality did not take proper responsibility for management of green spaces. The result means that green areas played an important role for mental health during the pandemic, but above all that in order for it to be useful, they must be of good quality.

Finally, the study concludes with a critique of the method used, such as that certain questionnaire questions could have been designed differently and that the distribution of answers was somewhat uneven. Finally, suggestions are given on how further studies could approach a similar subject, by, for example, examining socio-economic backgrounds or using more quantitative methods such as GIS to map distances to green areas.