Hybridundervisning, eller blandat synkroniserat lärande (1), bedrivs på KTH av många högskolelärare och på många olika sätt. Under höstterminen 2021 genomförde KTH en pilotstudie med arbetsnamnet ”Hybridpiloterna” och som hade fokus på undervisning i KTH:s nyutrustade hybridsalar. I Hybridpiloterna deltog allmänt intresserade lärare och lärare som genomförde hybridundervisning i de aktuella salarna samt ett stödteam bestående av pedagoger, IT-tekniker, medarbetare från fastighetsavdelningen m fl. Begreppet hybridundervisning i detta sammanhang avser synkron undervisning där läraren i regel, men inte nödvändigtvis, befinner sig i undervisningssalen och genomför sin undervisning därifrån medan studenterna antingen deltar i undervisningen i salen eller via zoomlänk.

Metod och genomförandeFokus för pilotstudien var olika aspekter av undervisningen i hybridsalarna, vilket dels innebar tekniska frågeställningar, dels pedagogiska aspekter av hybridundervisningen med såväl lärares som studenters syn på denna. Här kommer vi att fokusera på de pedagogiska aspekterna av hybridundervisningen och den hybridundervisning som genomfördes i någon av de nyutrustade hybridsalarna. Samtidigt bör det nämnas att allt sedan pandemins intåg har många lärare på KTH genomfört olika former av zoom- och hybridundervisning på eget initiativ. Dessa lärares erfarenheter har inkluderats i pilotstudien i de fall då dessa lärare även har engagerat sig i Hybridpiloterna.

För att fånga upp lärares behov i samband med och synpunkter på undervisningen i hybridsalarna har regelbundna möten arrangerats för avstämning och möjlighet att lämna önskemål och synpunkter på hybridundervisningen. Lärarenkäter har genomförts efter avslutade kurser och några lärare har intervjuats. Enkäter har berört tekniska frågor, pedagogiska frågor av olika slag såsom läraktiviteter, pedagogiska utmaningar och studentdeltagande. Studenternas upplevelse av hybridundervisningen har fångats upp i samband med kursutvärderingar och genom intervjuer. 

Ett större fokus har riktats mot kursen “Ungdomars utveckling och lärande”, som ges för programmet “Civilingenjör och lärare” i åk 2 har undervisningen bedrivits i seminarieform i hybridsal. Studenterna har i denna kurs även fyllt i enkäter, sk. exit tickets efter varje semniarium. Några av studenterna har intervjuats och filmats (2, 3).

ResultatI presentationen kommer vi att ge en inblick i såväl lärares som studenters upplevelse av hybridundervisningen, dess fördelar och dess nackdelar liksom de utmaningar som både lärare och studenter ser när det gäller de pedagogiska aspekterna av hybridundervisningen.