Föreliggande slutrapport är finansierad av Trafikverkets FoI portfölj, strategiska  initiativ,för projekt Självkörande eldriven stombuss på Tvärförbindelse Södertörn – En skalbarfallstudie (TRV 2019/118695). Partners i projektet är Trafikverket, Scania, Volvo, Keolis,KTH samt Sweco där även Trafikförvaltningen Region Stockholm, Nobina och projektTvärförbindelse Södertörn har bidragit till arbetet som pågått från maj 2020 till mars 2021.Ansvarig för projektet inom Trafikverket har varit Stora projekt.För att skapa en förståelse för konsekvenser av tekniska utveckling i relation tillnödvändiga fysiska och digitala åtgärder har tre scenarier tagits fram: Bus Driver Plus,Automation with Adaption och Automation Utopia. Dessa scenarier beskriver olika nivåerav automation och behov av kringliggande stödsystem. I det första scenario finns enförare ombord på bussen som tar över körningen vid farliga situationer. Det andrascenariot avser en självkörande buss utan förare där den fysiska infrastrukturen haranpassats genom ett införande av ett eget busskörfält. Det sista scenariot beskriver enframtid där bussen helt förlitar sig på digital teknik och en operatör kontrollerar körningenav flera fordon från ett avsides kontrolltorn.De tre scenarierna utvärderades genom en samlad effektbedömning, Trafikverkets metodför att utvärdera åtgärder. Resultaten visar att den största vinsten av automatisering kanhandla om resenärernas bekvämlighet och inte nödvändigtvis om att minimera kostnaderför förare. Antaganden om att resenärerna kan uppleva resan bekvämare är troligtvisöverskattade, men resultaten visar att även små förbättringar i bekvämlighet kan ge storasamhälleliga vinster.Scenariot där bussen har ett eget körfält innebär mycket stora kostnader och är troligtvisinte ekonomiskt försvarbart. Dessutom kommer enbart en busslinje att trafikeramotorleden som dessutom består av 3 tunnlar. Vidare är det inte säkert att den aktör somgör nödvändiga investeringar är den aktör som får ta del av de samhälleliga vinsterna. Iscenariot skulle Trafikverket stå för stora delar av investeringskostnaden, medan vinsten för personalbesparingar uppstår för Region Stockholm och kollektivtrafikresenärerna somåker längs sträckan.Projektet har även undersökt hur multimodala hubbar (nod som möjliggör smidigt bytemellan olika transportmedel) längs med förbindelsen kan stödja eldrivna och självkörandebussar. Det är viktigt att ny väginfrastruktur bidrar till en attraktiv kollektivtrafik därresenärer i första hand väljer buss istället för bil. För att eldrivna och självkörande bussarska införas behöver Region Stockholm ställa nya krav i upphandlingar för attåstadkomma en förändring i transportsystemet. Nya krav som skapar ekonomiskaincitament för operatörer som utför den operativa verksamheten över lång tid. Det är dockproblematiskt att ställa krav på eldrift eftersom det saknas tillgänglig infrastruktur iStockholm.Avseende självkörande fullängdsbussar är tekniken helt enkelt inte tillräckligt mogen idag.Dock tror många experter att självkörande bussar kommer att införas, både i stadsmiljöoch glesbygd, när tekniken och samhället är redo för det, gissningsvis kring år 2030.