Pandemier, krig och klimatlarm omvälver samhället och vårt levnadssätt genom sinakonsekvenser. När dessa konsekvenser ska mötas är frågan om lösningen ska vara ny ellerfinnas i det befintliga. Drivmedelspriserna blir en politisk fråga samtidigt som utsläppen skaminska. Konsumtionen har förändrats genom mer internethandel som ställer nya krav påtransportsystemet. Lastbilstransporter dominerar idag med belastning på vägnätet ochutsläpp som följd. Samtidigt finns ett järnvägsnät där tåg färdas i upp till 200 kilometer itimmen, nästintill friktionsfritt och på grön el. Varför nyttjas inte detta i störreutsträckning?

Detta arbete har sin utgångpunkt i ett initiativ för att förflytta mer gods till intermodalatransporter på järnväg. I linje med tidigare forskning om transporter av högvärdigt gods medhöga krav på snabba transporttider fastställes att en förändring i hur järnvägen nyttjaskrävs för att denna flytt ska bli verklighet. Godståg går långsamt och är hänvisade tillnattliga avgångar för att inte ta kapacitet från den växande persontrafiken på alltmerbelastade järnvägar. Genom ett mer homogent hastighetsmönster ökar kapaciteten och flertåg kan trafikera dygnets alla timmar. Denna studie syftar till att undersöka om en ökningav hastigheten för intermodala godståg kan bidra till flytt av gods från lastbil till järnväg.Studien består av litteraturundersökning i tidigare forskning på området, beskrivning avnuvarande godstransportmarknad och järnvägssystemet, skapande av en tidtabell för snabbagodståg med en största tillåten hastighet på 160 km/h samt intervjustudie med relevantaaktörer inom logistiktransporter och dagligvaruhandeln. Den inledande delen av studienskapar ett kunskapsmässigt och teoretiskt ramverk för att kunna utföra och tolka resultatetav de andra delarna. Med den kunskapen kan en tidtabell som syftar till skapa en merattraktiv godstågstjänst skapas som sedan utvärderas i samverkan med de relevantaaktörerna genom intervjuer. Slutligen syntetiseras samtliga delar och en diskussion kan förasför att besvara studiens frågeställningar: Vilka förutsättningar finns för snabbare godståg iSverige, hur hade ett sådant kunna fungera tidtabellsmässigt och kan det bidra till ökaattraktiviteten för godstågstransporter i Sverige?

Studien utmynnar i att dagens godståg har svårt att attrahera transportköpare som har högakrav på transporttid och tillförlitlighet. Det finns en uppfattning om att godståg ej kankonkurrera med lastbilen på denna front. Genom investeringar i fordonsteknik och enförändrad syn på kapacitetsplanering är snabbare godståg en möjlighet och ett exempel påen sådan tjänst är ett godståg som kan avverka sträckan Stockholm-Malmö på cirka 4.5timmar med 6 avgångar per dag. Genom intervjustudien nås insikten att de berördabranscherna idag arbetar i ett system där långväga transporter sker i begränsad utsträckningunder dagtid. Stopptider, sortering och distribution till butiker gör att intermodala lösningarblir svåra att implementera då aktörerna i stor utsträckning förlitar sig på direkttransportermed mycket strikta ankomst- och avgångstider. Godstågsoperatörer kan ej tillgodosebehoven på grund av trafikoperativa skäl. Det finns tecken på synen på godståg iplaneringsprocessen är på väg att förändras men större samhälleliga förändringar krävs föratt snabbare godståg ska bli verklighet.

Studien bidrar till att utöka kunskapen om vad som krävs för att snabba godståg ska bli ettverkligt alternativ till lastbilstransporter, vilka krav som finns på ett sådant godståg samtinsikten att mer än bara ökade hastigheter krävs för att en flytt av mer gods på järnväg skabli verklighet.