Biodiversity loss is increasing at an unprecedented rate, with the construction sector generating significant negative externalities. Developing an educational experience focused on biodiversity within this sector can enhance knowledge and expertise to mitigate such loss by showcasing resilient nature-based solutions. However, there is a lack of a clear design methodology for creating a learning experience supported by stories from construction projects. Therefore, this research investigated five design considerations: 1) enabling construction practices to be perceived as a non-human, 2) usage of animal personas to convey the rights and interests of animals, 3) establishment of interaction between humans and non-humans, 4) inclusion of a diverse group of participants, and 5) alignment between learning goals and learners’ profiles through user personas. The design process through which these considerations were investigated consisted of two workshops that incorporated various design practices, an analysis of the first workshop, and the creation of three prototypes. To further enhance this research, future work could focus on evaluating the learning experiences. For instance, one particular learning experience could be developed through an ethnographic study, investigating the perspectives of relevant species affected by biodiversity measures.

Förlusten av biologisk mångfald ökar i en aldrig tidigare skådad takt, och byggsektorn genererar betydande negativa externa effekter. Att utveckla en utbildningsupplevelse med fokus på biologisk mångfald inom denna sektor kan förbättra kunskap och expertis för att mildra sådan förlust genom att visa upp motståndskraftiga naturbaserade lösningar. Det saknas dock en tydlig designmetodik för att skapa en inlärningsupplevelse som stöds av berättelser från byggprojekt. Därför undersökte denna forskning fem designöverväganden: 1) göra det möjligt at uppfatta byggmetoder som icke-mänskliga, 2) använda djurpersoner för att förmedla djurens rättigheter och intressen, 3) skapa interaktion mellan människor och icke-människor, 4) inkludera en mångsidig grupp av deltagare och 5) anpassa lärandemålen till elevernas profiler genom användarpersoner. Designprocessen genom vilken dessa överväganden undersöktes bestod av två workshops som införlivade olika designmetoder, en analys av den första workshopen och skapandet av tre prototyper. För att ytterligare förbättra denna forskning skulle framtida arbete kunna fokusera på att utvärdera inlärningsupplevelserna. Till exempel skulle en särskild inlärningsupplevelse kunna utvecklas genom en etnografisk studie, där man undersöker perspektiven hos relevanta arter som påverkas av åtgärder för biologisk mångfald.