Välfärd, eller välstånd, är komplexa men vanligt förekommande begrepp som används för att beskriva människors välbefinnande i ett samhälle. Hög ekonomisk tillväxt har länge varit synonymt med god välfärd, men med tanke på omställningen till ett samhälle i linje med hållbar utveckling har begreppet välfärd breddats till att innefatta både ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer. 

I denna rapport används index och indikatorer för att urskilja trender i hur just välfärden i Sverige har utvecklats sedan nittiotalet. En sammanställning över utvecklingen inom sex olika välfärdsindex samt regeringens mått på välstånd, som sedan 2017 varit en del i den årliga vårpropositionen, presenteras. 

Resultatet visar att från ett socialt och ekonomiskt perspektiv har välfärden i Sverige ökat något. Utifrån ett miljömässigt perspektiv är utvecklingen dock inte lika tydlig, utan beror i större utsträckning på vilka indikatorer som mäts och vilken metodik som används för att beräkna indexet. En brist på kontinuerligt uppdaterad data inom framförallt miljöområdet bidrar dessutom till att välfärdsutvecklingen inom miljöområdet är svårare att bedöma. Slutligen framkommer det i regeringens mått på välstånd att det socialt sett råder skillnader i välfärden beroende på vilka samhällsgrupper som undersöks. Det är därför av vikt att välfärd inte enbart studeras på befolkningsnivå, utan dessutom undersöks utifrån olika sociala samhällsgrupper och geografiska områden för att identifiera ojämlikheter i välfärden.

Welfare is a complex but common concept used to describe the well-being of people in a society. Economic growth has long been synonymous with good welfare but, as society transitions towards sustainable development, welfare has been broadened to include both  economical, social and ecological factors. 

In this report indexes and indicators are used to identify trends in Swedish welfare development. The study presents a compilation of the country’s results in six different welfare indexes, along with the Swedish Government’s measure of prosperity. 

The result shows that social and economical welfare has increased in Sweden over the studied  time period. However, the same can not be said about environmental, or ecological, welfare.  It has furthermore been observed that differences in methodology between separate welfare  measurements can influence the result. A lack of data within the environmental welfare field  further obstructs the investigation of these topics. Finally, in addition to measuring welfare on  a population scale, social groups should be studied individually to identify disparities within societies.