This paper examines the future possible consequences of rising sea levels primarily due to melting Antarctic ice sheets. An objective is to research suitable methods for handling rising sea levels in Sweden. To analyze Swedish coastal exposure, predictions of sea level changes, water distribution known as fingerprints, and models for glacial isostatic adjustment (GIA) are considered. Interviews with municipal representatives in northern and southern Sweden as well as governmental funding and legislative documents provide possible future challenges. GIA models and interviews suggest that northern Sweden will experience decreasing relative sea levels soon. Projections of rising sea levels differ, with a lowest sea level rise in southern Sweden at 20 cm in the year 2100, while the highest projections are above 60 cm rise, requiring implementation of coastal protection against erosion and increased risks of flooding. Future projections of ice melting and sea level rise are highly uncertain because of the dependency of the input parameters. Taking precautions and implementing protection in Sweden require extensive processes where mandatory periods can be an obstacle for long term action and funding. 

Den här rapporten undersöker hur olika delar i Sverige är utsatta för den Antarktiska issmältningen som ökat under de senaste decennierna, samt vilka konsekvenser framtida prognoser kan få. Vidare finns ett fokus på metoder för hantering av den ökade risken för översvämning och erosion i utsatta områden vid den svenska kusten. Vattendistribution, beräknad höjning av havsvattennivån och landhöjningsmodeller används för att analysera de svenska kustområdenas utsatthet. Intervjuer med representanter från kommuner i norra och södra Sverige tillsammans med Statliga dokument om finansiering och lagstiftning ger ytterligare perspektiv på de utmaningar som finns inom hantering av höjda havsvattennivåer. 

Både landhöjningsmodeller och intervjuer visar att norra Sverige kommer att uppleva en lägre relativ havsvattennivå inom en nära framtid men att osäkerheter angående utsläpp och issmältning gör det svårt att avgöra när relativa havsnivåer kommer att börja stiga i norra Sverige. Områden i södra Sverige kommer tidigare att utsättas för ökad erosion och mer omfattande översvämningar då havsnivån stiger i högre takt jämfört med landhöjningen. Prognoserna av stigande havsnivåer är av olika storlek, den lägsta beräknade havsnivåhöjningen för år 2100 i det mest utsatta södra Sverige motsvarar 20 cm, medan de högsta prognoserna visar på en nivå över 60 cm, något som kräver implementering av kustskydd. Framtida prognoser över issmältning och havsnivåhöjning är mycket osäkra på grund av de varierande ingångsparametrarna. Försiktighetsåtgärder och implementering av skydd i Sverige kräver omfattande processer där bland annat mandatperioder kan utgöra ett hinder för åtgärder och finansiering av projekt inom ett långt tidsintervall.