Examensarbetets mål var att mäta effektiviteten hos vattenrenatanläggningar genom att kvantifiera mängden vatten som förloras i varje reningssteg (reject) och föreslå lösningar för att minska reject i vattenrenatanläggningarna i byggnader B614, B616 och B833 hos AstraZeneca i Gärtuna.

Arbetet genomfördes som en förstudie för att öka förståelsen för effektiviteten i vattenreningsanläggningar hos AstraZeneca och för att minska miljöpåverkan och kostnader relaterade till reject som bildas i samband med produktion av vattenrenat (VR). Metoderna som användes inkluderade ritningsgranskning, fysisk närvaro på anläggningarna, observationer, intervjuer med ingenjörer och drifttekniker från AstraZeneca, litteraturstudier och flödesmätningar.

Resultaten visade att de mest betydande förlusterna uppstod i reningssteget omvänd osmos (RO) och Continuous Electro Delonisation (CEDI) under vattenreningsprocessen. Verkningsgraden på anläggningen i B614 visade sig vara på 62% vilket motsvarar 91,6 m3 reject under en mätperiod på 5 dagar. På samma sätt visades en verkningsgrad på 58% i B833 som motsvarade 124,4 m3 reject och för anläggningen i B616 var verkningsgraden 26% vilket motsvarar 262,4 m3 reject. Anläggningen i B833 var den enda som uppfyllde AZ:s specifikationer, Standard Operating Procedure (SOP), för reject i RO-enheten.

Totalt togs fyra lösningsförslag fram som mest lämpliga att undersöka vidare. Baserat på resultaten av mätningar föreslogs åtgärder såsom återanvändning av reject i andra delar av verksamheten för att minska totala vattenförbrukningen och kostnaderna. Den andra lösningen gick ut på att minska antalet hetvattensaneringsdagar vilket också minskar vattenförbrukningen. Vidare föreslogs att nivån då vattenrenatanläggningen startar och stoppar produktion av nytt vattenrenat kan justeras. Effekten av en sådan justering blir att antalet omslag, då produktion startas respektive stoppas, reduceras. I några av lösningsförslagen betonas att en noggrann undersökning och riskbedömning är nödvändig för att fatta slutgiltiga beslut och säkerställa en hållbar implementering av föreslagna åtgärder.

Examensarbetet bidrar till ökad kunskap om effektiviteten hos vattenreningsanläggningarna hos AstraZeneca i Gärtuna och ger rekommendationer för att förbättra processen. Framtida arbete kan fokusera på att implementera och utvärdera de föreslagna åtgärderna för att optimera vattenreningsprocessen och minska kostnader och miljöpåverkan ytterligare.

The aim of the thesis was to measure the efficiency of water treatment plants by quantifying the amount of water lost (reject) in each treatment stage and propose solutions to reduce reject in the water treatment plants in buildings B614, B616, and B833 at AstraZeneca in Gärtuna.

The work was conducted as a preliminary study to increase understanding of the efficiency in water treatment plants at AstraZeneca and to reduce the environmental impact and costs related to reject formed during the production of purified water (PW). The methods used included drawing review, physical presence at the facilities, observations, interviews with engineers and operators from AstraZeneca, literature studies, and flow measurements.

The results showed that the most significant losses occurred in the reverse osmosis (RO) and Continuous Electro Deionization (CEDI) treatment stages during the water purification process. The efficiency of the plant in B614 was found to be 62%, corresponding to 91.6 m3 of reject during a 5-day measurement period. Similarly, an efficiency of 58% was shown in B833, corresponding to 124.4 m3 of reject, and for the plant in B616, the efficiency was 26%, corresponding to 262.4 m3 of reject. The plant in B833 was the only one that met AZ's specifications, Standard Operating Procedure (SOP), for reject in the RO unit.

In total, four proposed solutions were developed as the most suitable for further investigation. Based on the measurement results, actions such as reusing reject in other parts of the operation were proposed to reduce total water consumption and costs. The second solution involved reducing the number of hot water sanitation days, which also reduces water consumption. Furthermore, it was suggested to adjust the level at which the water treatment plant starts and stops production of new purified water. The effect of such an adjustment is to reduce the number of startups and shutdowns, Which means production cycles . Some of the proposed solutions emphasize the need for careful investigation and risk assessment to make final decisions and ensure sustainable implementation of the proposed measures.

The thesis contributes to increased knowledge about the efficiency of the water treatment plants at AstraZeneca in Gärtuna and provides recommendations for process improvement. Future work can center on implementing and evaluating the proposed measures to optimize the water purification process and further reduce costs and environmental impact.