Energy services are essential for human development and well-being, and the unequal distribution of them leads to inequalities and vulnerabilities. Energy poverty, generally understood as the inability to heat a household, is an increasingly pressing issue that in the context of political and climatic instabilities could affect more and more households. Nevertheless in the context of the European Union is an overlooked topic that lacks a unanimous definition and measuring system.

This text aims to investigate if publicly accessible data reveals any energy poverty issues in 2021 Berlin. For that, the project develops a geospatial model that quantifies the energy poverty ratio in each district of Berlin using publicly accessible data. Instead of using actual consumption the model goes one step further and calculates the needed consumption using weather and dwelling conditions. This aims to take into consideration those households that would not use energy services to save up money.

As a result, the project presents several maps that show the gradient of energy poverty in the different districts. The issue, following the results, seems to be more relevant in the central areas of Berlin. But in only one district the values obtained, categorise the district state as energetically poor using standardised thresholds.

Nevertheless needs to be pointed out the lack of accuracy in the results, which can serve as guidance but not as categorical conclusions. The main missing data is the frequency distribution of the different average values used. Without this value, the calculations are based on averages that can easily overlook the disparities within the district and give false results.

Energitjänster är nödvändiga för mänsklig utveckling och välbefinnande, och den ojämna fördelningen av dem leder till ojämlikheter och sårbarheter. Energifattigdom, som generellt förstås som oförmågan att värma ett hushåll, är en alltmer påtaglig fråga som i sammanhanget av politisk och klimatrelaterad instabilitet skulle kunna påverka fler och fler hushåll. Trots detta är det ett bortglömt ämne inom Europeiska unionen, som saknar en enhällig definition och mätsystem.

Denna text syftar till att undersöka om offentligt tillgängliga data avslöjar några problem med energifattigdom i Berlin år 2021. För detta ändamål utvecklar projektet en geospatial modell som kvantifierar energifattigdomskvoten i varje stadsdel i Berlin med hjälp av offentligt tillgängliga data. Istället för att använda faktisk konsumtion går modellen ett steg längre och beräknar den nödvändiga konsumtionen med hjälp av väder- och bostadsförhållanden. Detta syftar till att beakta de hushåll som inte skulle använda energitjänster för att spara pengar.

Som ett resultat presenterar projektet flera kartor som visar gradienten av energifattigdom i de olika stadsdelarna. Problemet verkar enligt resultaten vara mer relevant i de centrala områdena av Berlin. Men endast i en stadsdel kategoriserar de erhållna värdena stadsdelens tillstånd som energifattigt med hjälp av standardiserade tröskelvärden.

Det bör emellertid påpekas att bristen på noggrannhet i resultaten, vilket kan tjäna som vägledning men inte som kategoriska slutsatser. Den huvudsakliga saknade datan är frekvensfördelningen av de olika genomsnittsvärdena som används. Utan detta värde baseras beräkningarna på genomsnitt som lätt kan bortse från dispariteter inom stadsdelen och ge felaktiga resultat.