This paper investigates the perception of dark posts in influencer whitelisting (IWL) and their impact on consumers’ trust compared to other forms of sponsored content on social media. The study employed a mixed-methods approach involving a survey with open-ended questions to gather data from participants across different generational cohorts - GenZ, Millennials and Gen-X. The findings indicate that dark posts are generally perceived as undisclosed advertisements, negatively impacting message trustworthiness and source credibility. Lack of authenticity and transparency from the social media influencer (SMI) and the brand were identified as key factors contributing to this perception. On the contrary, factors positively influencing consumers’ trust in dark posts included familiarity with the SMI, the brand, or the product, simple sponsorship disclosure, permanent content showcasing the product on the SMI’s feed, and authenticity in the influencer’s tone of voice and wording. The study contributes to the existing literature on influencer marketing and emphasises the importance for brands to find a balance between effective marketing strategies and consumer trust, particularly in the context of influencer whitelisting. Brands should consider factors of familiarity, authenticity, and transparency to impact source credibility in influencer whitelisting campaigns positively.

I den här artikeln undersöks hur dark posts uppfattas i influencer whitelisting (IWL) och hur de påverkar konsumenternas förtroende jämfört med andra former av sponsrat innehåll på sociala medier. Studien använde en blandad metod med en enkät med öppna frågor för att samla in data från deltagare i olika generationskohorter - Gen- Z, Millennials och Gen-X. Resultaten visar att mörka inlägg i allmänhet uppfattas som hemlig reklam, vilket har en negativ inverkan på budskapets trovärdighet och källans trovärdighet. Brist på autenticitet och transparens från influencern (SMI) och varumärket identifierades som nyckelfaktorer som bidrar till denna uppfattning. De faktorer som däremot hade en positiv inverkan på konsumenternas förtroende för dark posts var kännedom om SMI, varumärket eller produkten, enkel information om sponsring, permanent innehåll som visar produkten i SMI:s flöde samt autenticitet i influencerns tonläge och ordval. Studien bidrar till den befintliga litteraturen om influencer-marknadsföring och betonar vikten av att varumärken hittar en balans mellan effektiva marknadsföringsstrategier och konsumenternas förtroende, särskilt i samband med vitlistning av influencers. Varumärken bör ta hänsyn till faktorer som förtrogenhet, autenticitet och transparens för att påverka källans trovärdighet positivt i vitlistningskampanjer för influencers.