Women are lacking in Science, Engineering, Technology, and Mathematics (STEM). One of the proven solutions to reduce this gap is to offer extra support to the students needing it. Further, creativity has been shown to give positive effects on females’ participation in STEM. In this thesis, a creative tool for programming education in junior high schools in Sweden was developed to give alternatives to how programming is taught and further evaluate the possible contributions it can give. The tool was tested among 14 students participating in a face-to-face workshop. To further evaluate the tool use, the study participants took part in interviews and a survey. The results show that further iterations of the tool would have been needed since the tested tool was not perceived as easy to use. Regarding perceived usefulness, the tool is on the right path since the results indicate it was fun to use but again, improvements need to be done. The contributions made are therefore an exploration of the creative alternative to programming learning in the Swedish school. Furthermore, to find out what improvements needed to be done to offer an, by users, accepted tool. Offering creative programming tools will hopefully attract a more diverse group of people to programming and decrease the gender gap within computer science.

Det finns en brist på kvinnor inom STEM. En beprövad lösning för att minska könsskillnaderna är att erbjuda extra hjälp till de som behöver. Kreativitet har också visats ha positiva effekter på kvinnors deltagande inom STEM. I denna uppsats så utvecklas ett kreativt verktyg för programmering i högstadiet i Sverige för att ge alternativ till hur programmering lärs ut och för att utvärdera vad det kan tillföra. Verktyget testades av 14 studenter som närvarade i en workshop. För att utvärdera verktyget så deltog studenterna i intervjuer och fyllde i ett formulär. Resultatet visar att ytterligare iterationer av produkten behövs eftersom verktyget inte upplevdes som enkelt att använda. Angående upplevd användbarhet så är verktyget på rätt väg eftersom resultaten indikerar att det var roligt att använda men ytterligare förbättringar är nödvändiga. Uppsatsen bidrar därför till ett utforskande av det kreativa alternativet till programmeringsinlärningen i den svenska skolan. Den bidrar även till att testa fram vilka förbättringar som är nödvändiga för att erbjuda ett, av användarna, accepterat verktyg. Förhoppningsvis kommer en grupp med större mångfald att attraheras till programmering genom att erbjuda ett kreativt programmeringsverktyg och därmed minska könsskillnaderna inom datavetenskap.