This study explores the dynamics of privatization in the Swedish community service properties market over the past decade. Motivated by the scarcity of comprehensive research in this domain, an overview is presented based on data from mapping and quantifying transaction volumes. The study also provides an analysis of three variables that are thought to influence the privatization trend: economics, demographics and political shifts. Drawing from an extensive dataset, the methodology involves a multi-stage process, including data retrieval from Datscha, creation of specialized datasets by contacting local government organizations, supplementary data collection from Kolada, and regression analyses. 

The following characteristics of community service property sales were identified in the dataset:1) the vast majority of sales were performed by private actors and not local government; 2) many Swedish municipalities and regions only sell if local government services are or will be privatized; 3) municipalities (and not regions) tend to sell community service properties together with other property and the most sold property types are related to the ageing population; 4) most sales are to big private companies that specialize in community service properties. Thus, contrary to the perception of hasty decision-making, all four characteristics suggest a nuanced understanding of established strategies within local governments. Results from the regression analyses reveal thatamong the three commonly suggested variables - economics, demographics and political shifts -political governance and demographic factors seem significant in influencing transaction patterns. 

The thesis concludes by outlining avenues for future exploration, emphasizing the need for more extensive datasets, qualitative studies on strategic approaches, and investigations into post-transaction property management dynamics. This study contributes to the emerging discourse on community service property privatization in Sweden, offering insights that bridge the gap between theory and practical implications for policymakers and stakeholders.

Denna studie utforskar dynamiken kring privatiseringen av den svenska marknaden för samhällsfastigheter under det senaste decenniet. Motiverat av bristen på omfattande forskning inom detta område presenteras en översikt baserad på data som kartlägger och kvantifierar transaktionsvolymer. Studien erbjuder också en analys av tre variabler som anses påverka privatiseringstrenden: ekonomi, demografi och politiska förskjutningar. Med utgångspunkt i ettomfattande dataset innefattar metodologin en flerstegsprocess, inklusive datainsamling från Datscha, skapande av specialanpassade dataset genom kontakt med kommunala organisationer, kompletterande datainsamling från Kolada och regressionsanalyser.

Följande egenskaper hos försäljning av samhällsfastigheter identifierades i datasetet: 1) försäljningar utförds främst av privata aktörer snarare än av kommuner och regioner; 2) många svenska kommuner och regioner säljer endast samhällsfastigheter om fastighetens verksamhet är eller kommer att privatiseras; 3) kommuner (och inte regioner) tenderar att sälja samhällsfastigheter tillsammans med andra fastigheter, och de mest sålda fastighetstyperna är relaterade till den åldrande befolkningen; 4) de flesta försäljningarna görs till stora privata företag som är specialiserade inom samhällsfastigheter. Således antyder alla fyra egenskaper, i motsats till uppfattningen om att kommuner och regioners hastiga beslutsfattande, en nyanserad förståelse för etablerade strategier inom kommuner och regioner. Resultaten från regressionsanalyser visar att bland de tre vanligt föreslagna variablerna – ekonomi, demografi och politiska förskjutningar –verkar politisk styrning och demografiska faktorer vara betydande för att påverkan avtransaktionsmönster.

Arbetet avslutas med att föreslå vägar för framtida utforskning och betonar behovet av mer omfattande dataset, kvalitativa studier om strategiska metoder och undersökningar om förvaltning av samhällsfastigheter efter transaktioner. Denna studie bidrar till den pågående diskussionen om privatisering av samhällsfastigheter i Sverige och erbjuder insikter som överbryggar klyftan mellan teori och praktiska konsekvenser för beslutsfattare och intressenter.