Over the years, urban planning has heavily favoured car-centric designs. However, the COVID-19 pandemic and ongoing urbanisation highlight the need for streets that benefit all users, especially the disadvantaged. Numerous studies show that transforming streets permanently can promote sustainable transportation, enhance safety, mitigate climate change effects, boost business, and improve overall well-being, all leading to fostered social equality. Nonetheless, challenges include diverse stakeholder interests, public involvement, extended planning processes, and financial limitations. Varying levels of public acceptance can also hinder successful implementation. Malmö, Sweden, presents an innovative strategy called Urbanised Main Roads (UMR), aiming to transform urban streets by allocating specific lanes for different transport modes, reducing speeds, and increasing green spaces to encourage safe, active and public transport. This study employs an extensive literature review and interviews with Malmö's traffic planners to understand the specific benefits (accessibility, shift of transport modes, traffic safety, improved climate, social equality) and challenges (congestion, rerouting, varying acceptance, public participation, planning process, funding of UMR. The insights form the basis for a spatial Multi-Criteria Analysis (MCA), applying the concept to Stockholm. This analysis considers technical constraints and emphasises both the importance of transformation and the impact of public acceptance. According to the results, 55 streets in Stockholm are potentially suitable, of which only 20 are viable for a complete transformation. Weighting the importance factors reveals that most streets have only moderate importance. Regarding public acceptance, there is a minimal risk of opposition from car owners in central Stockholm. However, other districts, particularly those with a higher proportion of high-income residents, might face moderate to high resistance. Integrating spatial analysis with MCA offers a detailed understanding of street prioritisation and crucial insights for urban planning. This method lays the framework for selecting UMR locations and ranking their importance and can be easily adapted to similar contexts. Customising the indicators to address city-specific challenges and involving diverse stakeholders in future projects can enhance the success and acceptance of UMR. In conclusion, this research serves as a guide for innovative urban street transformations, potentially reshaping travel habits and fostering urban living standards. 

Under årens lopp har stadsplanering starkt gynnat bilcentrerad design. COVID-19-pandemin och den pågående urbanisering belyser behovet av gator som passar alla användare, särskilt de missgynnade. Många studier visar att en permanent omvandling av gator kan främja hållbara transportlösningar, öka säkerheten, mildra klimatförändringseffekter, stimulera affärsverksamhet och förbättra det övergripande välbefinnandet, vilket i sin tur främjar social jämlikhet. Trots detta finns det utmaningar i form av varierande intressen från olika intressenter, offentligt engagemang, förlängda planeringsprocesser och finansiella begränsningar. Olika nivåer av allmänt acceptans kan också hindra framgångsrik implementering. Malmö Stad innehar en innovativ strategi kallad Stadshuvudgator (Urbanised Main Roads = UMR), som syftar till att omvandla huvudgator genom att tilldela specifika körfält för olika transportformer, minska hastigheterna och öka grönområden för att främja säker aktiv och kollektiv transport. Denna studie använder sig av en omfattande litteraturgenomgång och intervjuer med Malmös trafikplanerare för att förstå de särskilda fördelarna (tillgänglighet, byte av transportslag, trafiksäkerhet, förbättrat klimat, social jämlikhet) och utmaningarna (trängsel, omdirigering, varierande acceptans, allmänhetens deltagande, planeringsprocess, finansiering) med UMR. Insikterna utgör grunden för en rumslig multi-kriterieanalys (MCA), som tillämpar konceptet i Stockholm. Denna analys beaktar tekniska begränsningar och betonar både vikten av transformation och effekten av allmänt acceptans. Enligt resultaten är 55 gator i Stockholm potentiellt lämpliga, av vilka endast 20 är genomförbara för en fullständig omvandling. Viktningen av betydelsefaktorerna avslöjar att de flesta gatorna endast har måttlig betydelse. Det finns minimal risk för motstånd från bilägare i centrala Stockholm. Andra stadsdelar, särskilt de med högre andel höginkomsttagare, kan dock visa måttligt till högt motstånd. Att integrera rumslig analys med MCA ger en detaljerad bild av gatuprioritering och viktiga insikter för stadsplanering. Denna metod utgör ramverket för väljandet av UMR-platser och rangordningen av deras betydelse och kan lätt anpassas till liknande sammanhang. Anpassning av indikatorer för stadsspecifika utmaningar och involvering av olika intressenter i framtida projekt kan öka framgången och acceptansen för UMR. Sammanfattningsvis tjänar denna forskning som en guide för innovativa omvandlingar av stadsgator, med potential att omforma resevanor och främja hållbara levnadsstandarden i städerna.