Denna studie syftar till att undersöka vilka matematiska förmågor som förekommer inom vanliga kursläromedel i matematik på gymnasienivå. Hur dessa är fördelade i förhållande till varandra inom respektive matematikläromedel samt hur de är fördelade i jämförelse över dessa läromedel. Det är en innehållsanalys baserat på ett etablerat ramverk som utgår ifrån att först konstatera vad som är matematiskt kunnande, och därefter implementera ett analysverktyg som kan koda tryckta uppgifter ifrån matematikläromedlen till någon matematisk förmåga. Verktyget bygger på att indentifiera kompetensrelaterade aktiviteter ifrån läromedlen för att bestämma vilken matematisk kompetens det motsvarar, även kallade förmågor. Dessa förmågor är definierade i Skolverkets aktuella läroplan för gymnasieämnet Matematik. De är procedur, begrepp, problemlösning, modellering, resonemang och kommunikation. Resultatet visar att olika förlag med olika författare till de analyserade läromedlen har valt att premiera olikartad över hur fördelningen utav förmågorna ska se ut, inom det undersökta specifika avsnittet. Men generellt sett så konstaterar denna studie, med stöd ifrån resultatet, att procedurs- och begreppsförmågan är överrepresenterade bland uppgifterna som ska träna elever i matematiska förmågor. Historiskt sett är inte resultatet helt märkvärdigt eftersom procedurer, eller algoritmer, alltid har på ett eller sätt varit ett stort fokusområde för inlärningen utav matematisk kunskap inom skolväsendet. För vidare studier på universitet och högskola är det oftast mer väsentligt att basala algoritmiska procedurer sitter hos eleverna. Men då denna studie enbart har fokuserat på läromedlen så kan nästa steg vara att undersöka lärarens pedagogik och möjlighet till påverkning utav vilka matematiska förmågor som eleverna tränas på, både under och utanför lektionstiden. Samtliga matematiska förmågor som innebär matematiskt kunnande bör ges utrymme till att tränas på av eleverna.

This study aims at investigating which mathematical abilities appear in regular math textbooks aimed towards secondary education. How these abilities are proportioned to each other within respective textbook as well as how they are proportioned in comparison over several textbooks. This is a content analysis based on an established framework which proceeds from first determining what is mathematical knowing and thereafter implementing a tool of analysis which can code printed textbook exercises to some mathematical ability, or competency. The tool identifies competence related activities from the textbooks in order to determine which mathematical competency it corresponds to. The mathematical abilities are defined in current Swedish national school curriculum for mathematics in secondary education. They are procedure, concept, problem solving, modelling, reasoning and communication. Results show that different publishers with various authors of the analyzed textbooks have divergent proportions of mathematical abilities represented, within a specific subchapter. In general this study can state that the abilities procedure and concept are overrepresented among all the abilities which students are meant to practice. Historically seen, this result is not that surprising as procedures, or algorithms, have always in one way or another been a primary focus for attaining mathematical knowledge in school. For further studies at college or university it is important that students are already familiar with basic algorithmic procedures. Although this study has mainly focused on mathematics textbooks, next step could be to study the teacher’s role and pedagogy in affecting which abilities students get to practice, both in and outside class time. All mathematical abilities should be given enough time for students to practice and improve in