Tomträtten är en speciell form av nyttjanderätt som ger innehavaren rätt att använda en fastighet under obegränsad tid mot en årlig avgift, medan marken ägs av staten, kommunen eller annan allmän ägo. Vid införandet i svensk lagstiftning 1907 var syftet att motverka bostadsbrist i storstäderna och att samhället skulle kunna dra nytta av värdestegringar från investeringar i infrastruktur. Tomträttshavaren har nästan samma rättigheter som en fastighetsägare, vilket ökar kreditvärde och trygghet.Syftet med denna uppsats är att identifiera brister och problem med tomträtt som upplåtelseform samt att undersöka dess styrkor och framtida möjligheter. Uppsatsen undersöker om dessa utmaningar och fördelar skiljer sig mellan tomträtter för småhus, flerbostadshus och kommersiella fastigheter. För att undersöka detta har intervjuer genomförts med representanter från olika kommuner i Stockholmsområdet.Resultaten visar att de långvariga avtalen och de komplexa omvärderingsprocesserna är stora utmaningar för kommunerna. Trots detta uppskattar kommunerna tomträtten som en stabil intäktskälla och ett verktyg för att styra markanvändning och främja byggandet av viktiga samhällsfunktioner. Utmaningarna och styrkorna varierar dock mellan småhus, flerbostadshus och kommersiella fastigheter. Småhus kräver mer administrativt arbete, medan flerbostadshus och kommersiella fastigheter generellt innebär högre intäkter och mindre administrativt arbete, men där det istället finns risker för långdragna domstolsprocesser.För att förbättra tomträttssystemet föreslår kommunerna flera förändringar, bland annat tydligare lagstiftning för beräkning av avgälder, möjligheten att indexera avgälder och bättre informationsöverföring från mäklare till köpare. Dessa förändringar syftar till att skapa större tydlighet och förutsägbarhet, minska rättsliga tvister och administrativ börda samt öka den ekonomiska säkerheten för både kommuner och tomträttshavare.

Site leasehold is a special form of usufruct that grants the holder the right to use a property for an indefinite period in exchange for an annual fee, while the land is owned by the state, municipality, or other public entity. When it was introduced into Swedish legislation in 1907, the aim was to alleviate housing shortages in major cities and enable society to benefit from land value increases resulting from infrastructure investments. The site leaseholder has almost the same rights as a property owner, which enhances credit value and security. The purpose of this thesis is to identify deficiencies and problems with site leasehold as a form of tenure, as well as to examine its strengths and future opportunities. The thesis investigates whether these challenges and benefits differ between site leaseholds for single-family homes, multi-family housing, and commercial properties. To explore this, interviews were conducted with representatives from various municipalities in the Stockholm area.The findings reveal that long-term contracts and complex revaluation processes are significant challenges for municipalities. Despite these challenges, municipalities appreciate site leasehold as a stable source of income and a tool for controlling land use and promoting the construction of essential public services. The challenges and strengths, however, vary between single-family homes, multi-family dwellings, and commercial properties. Single-family homes require more administrative work, whereas multi-family dwellings and commercial properties generally generate higher revenues and involve less administrative work, though they carry the risk of prolonged court proceedings.To improve the site leasehold system, municipalities propose several changes, including clearer legislation for calculating ground rents, the possibility of indexing ground rents, and better information transfer from real estate agents to buyers. These changes aim to create greater clarity and predictability, reduce legal disputes and administrative burdens, and increase economic security for both municipalities and site leaseholders.