This thesis aims to address the need for an improved ergonomic screening tool at a Swedish automotive manufacturer, focusing on aligning the tool with current tools and guidelines within the company, adhering to Swedish legislation while supporting the prevention of musculoskeletal disorders (MSDs) and enhancing employee well-being. Using a participatory approach, this thesis involved internal stakeholders mainly from the manufacturer’s Swedish factories to co-develop, refine, and evaluate an adapted version of the RAMP I tool for ergonomic screenings. Using the framework of user-centered design, the development process started with an analysis of user needs by interviewing relevant internal users and stakeholders, before progressing through tool development and evaluation. Throughout this iterative process, users with diverse expertise and perspectives actively participated, guiding refinements in design through user-centered evaluations. Collaboration between practitioners and ergonomists was supported by the author who acted as a facilitator.

A qualitative methodology was used during the development phase collecting notes from the user workshops where practitioners and ergonomic experts participated. A mixed method approach was applied for the evaluation phase where the prototype was evaluated by testing it with the end-users, evaluating validity, inter-rater reliability, and usability.

In each phase of the iterative development process, collective sense-making occurred within the co-development groups, where findings from group discussions, quantitative and qualitative survey questions and quantitative test results were integrated to inform decision-making. This iterative process facilitated ongoing refinement and enhancement of the tool aiming at meeting the user needs.

Criterion validity, assessed through sensitivity and specificity, was evaluated by comparing users' workstation assessments using the screening tool to a gold standard: ergonomic assessments conducted by ergonomists for the same workstations. Inter-rater reliability was quantitatively analyzed to assess the agreement among users independently screening the same work tasks. Additionally, usability was evaluated through a survey consisting of agreement scale questions presented in Likert scale format ranging from 1 to 5, and open-ended questions.

The results show that improvements had been made from prototype 1 to prototype 2 concerning validity and inter-rater-reliability. The results of the usability survey showed no improvements between prototypes but provided valuable feedback during the development and future iterations. To address the stated aim, the presented results represent steps towards aligning the tool with current tools and guidelines within the company, as well as adhering to Swedish legislation aimed at preventing musculoskeletal disorders (MSDs) and enhancing employee well-being. However, the tool might still need additional improvements to optimize the practical use within the Swedish automotive manufacturer, potentially involving additional iterations based on user feedback and usability testing in bigger scale and in all the plants.

Denna uppsats syftar till att tillgodose behovet av ett förbättrat ergonomiskt screeningverktyg hos en svensk fordonstillverkare, med fokus på att anpassa verktyget till nuvarande verktyg och riktlinjer inom företaget, följa svensk lagstiftning samt stödja förebyggandet av muskuloskeletala besvär (MSD) och förbättra medarbetarnas välbefinnande. Genom en participativ ansats involverade denna uppsats interna intressenter främst från tillverkarens svenska fabriker för att gemensamt utveckla, förfina och utvärdera en anpassad version av RAMP I-verktyget för ergonomiska screeningar. Med utgångspunkt i användarcentrerad design inleddes utvecklingsprocessen med en analys av användarnas behov genom intervjuer med relevanta interna användare och intressenter, innan utveckling och utvärdering påbörjades. Under hela den iterativa processen deltog användare med varierande expertis och perspektiv aktivt och styrde förbättringar i designen genom användarcentrerade utvärderingar. Samarbetet mellan praktiker och ergonomer stöddes av författaren som agerade som facilitator.

En kvalitativ metod användes under utvecklingsfasen där anteckningar från användarworkshops samlades in där praktiker och ergonomiska experter deltog. En mixad metodansats tillämpades för utvärderingsfasen där prototypen utvärderades genom att testa den med slutanvändarna, samt bedöma validitet, interbedömarreliabilitet och användbarhet.

I varje fas av den iterativa utvecklingsprocessen skedde ett kollektivt meningsskapande, där resultat från gruppdiskussioner, kvantitativa och kvalitativa enkätsvar och kvantitativa testresultat integrerades för att informera beslutsfattandet. Denna iterativa process underlättade kontinuerlig förfining och förbättring av verktyget med målet att möta användarbehoven.

Kriterievaliditet, bedömd genom sensitivitet och specificitet, utvärderades genom att jämföra användarnas ergonomiska bedömningar med hjälp av screeningverktyget mot en guldstandard: ergonomiska bedömningar utförda av ergonomer för samma arbetsstationer. Interbedömarreliabilitet analyserades kvantitativt för att bedöma överensstämmelsen mellan användare som oberoende granskade samma arbetsuppgifter. Dessutom utvärderades användbarhet genom en enkät bestående av frågor med Likert-skala från 1 till 5, samt öppna frågor.

Resultaten visar att förbättringar har gjorts från prototyp 1 till prototyp 2 avseende validitet och interbedömarreliabilitet. Resultaten från användbarhetsenkäten visade inga förbättringar mellan prototyperna men gav värdefull feedback under utvecklingen och framtida iterationer. För att uppnå det angivna målet representerar de presenterade resultaten steg mot att anpassa verktyget till nuvarande verktyg och riktlinjer inom företaget, samt följa svensk lagstiftning som syftar till att förebygga muskuloskeletala besvär (MSD) och förbättra medarbetarnas välbefinnande. Verktyget kan dock behöva ytterligare förbättringar för att optimera den praktiska användningen inom den svenska fordonstillverkaren, vilket potentiellt innebär ytterligare iterationer baserade på användarfeedback och användbarhetstester i större skala och i alla fabriker.