The purpose of this thesis is to investigate the impact that the energy performance certificate rating and the energy consumption has on the transaction price on detached housing in Sweden during 2023. Additionally, the thesis researches whether there is a regional disparity in the premium based on municipality size and if the premium varies depending on which energy zone the dwelling is located in. To answer these questions a quantitative method with a hedonic pricing model was used with transactions from the entirety of Sweden. To capture the effect of the energy premia three models were constructed including locational and individual traits of the dwellings. The first model compares the housing with A-C rating to those with D-G. The second model tested every rating against the omitted D rating. Finally, the third model tested for energy consumptions impact on transaction price of housing. These models were then also tested to see if there was a regional disparity using SKR’s definition on municipality size and if the energy zones in Sweden impacted the premium.

The results of the study indicate the existence of a premium for energy efficient housing, a price increase of 12,3% for housing with an energy rating of A-C on the national level. The study also finds an existence of a regional disparity in the premium, with the smallest municipalities having the highest premiums. Lastly, it’s found that the highest premium for green buildings when measuring on energy zones is found in the northern regions of Sweden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken inverkan energideklarationer och energiförbrukning har på transaktionspriset för villor i Sverige under 2023. Dessutom undersöker uppsatsen om det finns regionala skillnader i en eventuell prispremie baserat på kommunstorlek och om premien varierar beroende på vilken energi-zon bostaden är belägen i. För att besvara dessa frågor användes en kvantitativ metod med en hedonisk prismodell som appliceras på data med transaktioner i hela Sverige. För att mäta effekten av en möjlig prispremie konstruerades tre modeller som inkluderade lokala och individuella egenskaper hos bostäderna. Den första modellen jämför bostäder med A-C betyg med de med D-G betyg. Den andra modellen testade varje betyg mot det uteslutna D-betyget. Slutligen testade den tredje modellen energiförbrukningens inverkan på transaktionspriset för bostäder. Dessa modeller testades sedan också för att se om det fanns regionala skillnader med hjälp av SKR:s definition på kommunstorlek och om elområdet som huset finns i påverkade premien.

Resultaten av studien indikerar existensen av en premie för energieffektiva bostäder, en prisökning på 12,3% för bostäder med ett energibetyg på A-C på nationell nivå. Studien finner också att det finns en regional skillnad i premien, med de minsta kommunerna som har de högsta premierna. Slutligen fanns det att den högsta prispremie för byggnader, när man mäter vid energizoner, finns i de norra regionerna av Sverige.