kth.sePublications
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Spatial metatranscriptomics resolves host–bacteria–fungi interactomes
KTH, School of Engineering Sciences in Chemistry, Biotechnology and Health (CBH), Gene Technology. KTH, Centres, Science for Life Laboratory, SciLifeLab.ORCID iD: 0000-0003-4731-6857
Max Planck Institute for Biology Tübingen, Tübingen, Germany; Systems Biology of Microbial Communities, University of Tübingen, Tübingen, Germany.
Max Planck Institute for Biology Tübingen, Tübingen, Germany.
Max Planck Institute for Biology Tübingen, Tübingen, Germany; Cluster of Excellence Physics of Life, TU Dresden, Dresden, Germany.
Show others and affiliations
2024 (English)In: Nature Biotechnology, ISSN 1087-0156, E-ISSN 1546-1696, Vol. 42, no 9, p. 1384-1393Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The interactions of microorganisms among themselves and with their multicellular host take place at the microscale, forming complex networks and spatial patterns. Existing technology does not allow the simultaneous investigation of spatial interactions between a host and the multitude of its colonizing microorganisms, which limits our understanding of host–microorganism interactions within a plant or animal tissue. Here we present spatial metatranscriptomics (SmT), a sequencing-based approach that leverages 16S/18S/ITS/poly-d(T) multimodal arrays for simultaneous host transcriptome- and microbiome-wide characterization of tissues at 55-µm resolution. We showcase SmT in outdoor-grown Arabidopsis thaliana leaves as a model system, and find tissue-scale bacterial and fungal hotspots. By network analysis, we study inter- and intrakingdom spatial interactions among microorganisms, as well as the host response to microbial hotspots. SmT provides an approach for answering fundamental questions on host–microbiome interplay.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer Nature , 2024. Vol. 42, no 9, p. 1384-1393
National Category
Medical Biotechnology (with a focus on Cell Biology (including Stem Cell Biology), Molecular Biology, Microbiology, Biochemistry or Biopharmacy)
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-350240DOI: 10.1038/s41587-023-01979-2ISI: 001104879700001PubMedID: 37985875Scopus ID: 2-s2.0-85177077071OAI: oai:DiVA.org:kth-350240DiVA, id: diva2:1883627
Note

QC 20240711

Available from: 2024-07-11 Created: 2024-07-11 Last updated: 2025-02-26Bibliographically approved
In thesis
1. Spatial Transcriptomics across kingdoms
Open this publication in new window or tab >>Spatial Transcriptomics across kingdoms
2025 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Understanding how organisms develop and function requires decoding the complex interactions between cellular heterogeneity and gene expression. In multicellular organisms, specialized cell types differentiate from a single origin, responding to genetic regulatory programs and environmental cues to form tissues and organs. In contrast, unicellular organisms exhibit striking functional diversity at the single-cell level and can adapt to dynamic environments through regulated gene expression programs. Recent advances in spatially resolved transcriptomics, particularly in the Spatial Transcriptomics (ST) technology, have provided critical insights into these processes, characterizing gene expression patterns and regulatory networks in unicellular and multicellular systems.

This thesis leverages the ST technology to introduce methodological advancements for studying gene expression patterns across kingdoms, especially in plant development, microbial diversity, and host-microbe interactions.

In Article A, we presented an automated approach for ST library preparation, improving the efficiency and reproducibility of spatial gene expression profiling. It improved ST’s scalability and robustness for large-scale studies, facilitating the analysis of spatial organization in tissue sections.

For Article B, we generated a comprehensive spatiotemporal gene expression atlas for Picea abies shoot primordia, combining morphological and gene expression analysis. Through the atlas, we revealed gene expression patterns for previously unknown genes and provided initial annotations for several key developmental genes, while previously, annotations were based mainly on data from other species. Overall, this study advances our understanding of the molecular mechanisms that govern the reproductive development of conifers.

In Article C, we introduced a multimodal ST approach that simultaneously captures the host transcriptome and microbial abundance. Applying this method to Arabidopsis thaliana leaves, we identified distinct microbial hotspots and examined their spatial interactions with the host, providing insights into the complex dynamics of the host-microbiome relationships.

We applied the ST technology to various plankton species in Article D and generated parallel imaging and transcriptomic data. The findings offer new perspectives on these microorganisms’ cellular diversity and ecological roles and highlight the potential of array-based approaches in the study of microbial communities.

In conclusion, these studies advance the spatially resolved transcriptomics field and answer questions related to gene regulation in unicellular and multicellular organisms. As such, they expand our knowledge of orchestrated gene expression patterns that underlie life at diverse biological levels. They also provide a resource for applying sustainable development goals to improve crop resilience, forestry, and disease risk.

Abstract [sv]

Hur organismer utvecklas och fungerar beror på komplexa interaktioner mellan cellulär heterogenitet och genuttryck. Hos flercelliga organismer så differentieras specialiserade celltyper från en gemensam ursprungscell. Genom att svara på genetiska regleringsprogram och signaler från den omgivande miljön så bildar dessa celler vävnader och organ. Samtidigt uppvisar encelliga organismer en anmärkningsvärd funktionell mångfald, då enskilda celler kan anpassa sig till dynamiska miljöer genom reglerade genuttrycksprogram. Nya framsteg inom spatialt upplöst transkriptomik, i synnerhet Spatial Transcriptomics (ST)-teknologin, har lett till avgörande insikter i dessa processer genom att kartlägga genuttrycksmönster och regulatoriska nätverk i både encelliga och flercelliga system.

I denna avhandling används ST-teknologin för att introducera metodologiska framsteg för studier av genuttrycksmönster i olika biologiska riken, med särskilt fokus på utvecklingsbiologi hos växter, mikrobiell mångfald och värd-mikrobinteraktioner.

I Artikel A presenterar vi en automatiserad metod för beredning av ST-bibliotek, vilket förbättrar effektiviteten och reproducerbarheten i kartläggningen av spatialt genuttryck. Det ökar skalbarhet och robusthet för storskaliga studier med ST och underlättar analysen av vävnadsorganisation i snittprover.

För Artikel B skapade vi en omfattande spatiotemporal genuttrycksatlas för primordier av skott hos Picea abies där analys av morfologi och genuttryck kombinerats. Genom atlaskartläggningen avslöjade vi genuttrycksmönster för tidigare okända gener och tillhandahöll initiala annoteringar för flera viktiga utvecklingsgener, där tidigare annoteringar huvudsakligen baserades på data från andra arter. Sammanfattningsvis förbättrar denna studie vår förståelse av de molekylära mekanismer som styr barrträds reproduktiva utveckling. 

I Artikel C introducerade vi en multimodal ST-metod som fångar både värdorganismens transkriptom och den omgivande mikrobiella abundansen samtidigt. Genom att applicera denna metod på blad från Arabidopsis thaliana identifierade vi distinkta mikrobiella hotspots och undersökte deras rumsliga interaktioner med värden. Detta gav insikter i den komplexa dynamik som utgör värdmikrobiomrelationer. 

Vi tillämpade ST-teknologi på olika planktonarter i Artikel D, där vi parallelt producerade bild- och transkriptomikdata. Resultaten ger nya perspektiv på dessa mikroorganismers cellulära mångfald och ekologiska roller, och belyser potentialen hos array-baserade metoder för studier av mikrobiella samhällen. 

Sammanfattningsvis bidrar dessa studier till framsteg inom spatialt upplöst transkriptomik och besvarar frågor om genreglering i både encelliga och flercelliga organismer. De utökar därmed vår förståelse av de koordinerade genuttrycksmönster som ligger till grund för livet. Slutligen utgör de också en resurs för att tillämpa hållbarhetsmål för att förbättra jordbrukets resiliens, skogsbruk och sjukdomsrisker.

Abstract [fi]

Eliöiden kehittymisen ja toiminnan ymmärtäminen edellyttää solujen heterogeenisyyden ja geeniekspression välisen monimutkaisen vuorovaikutuksen tulkintaa. Monisoluisissa eliöissä erikoistuneet solutyypit erilaistuvat yhdestä solusta ja reagoivat geneettisiin säätelyverkostoihin ja ympäristöstä tuleviin signaaleihin muodostaen solukoita ja erilaisia rakenteita. Sen sijaan yksisoluiset eliöt ovat valtavan laaja ja monimuotoinen eliöryhmä, joka pystyy sopeutumaan muuttuviin ympäristöihin geneettisten säätelyverkostojen avulla. Viimeaikainen kehitys spatiaalisessa transkriptomiikassa (ST) on paljastanut tärkeää tietoa näistä prosesseista, tunnistaen geeniekspressiomalleja ja säätelyverkostoja yksisoluisista ja monisoluisista eliöistä. 

Tämä väitöskirja hyödyntää ST-teknologiaa ja esittelee uusia menetelmiä geeniekspression tutkimukseen eri eliökunnissa. Väitöskirja keskittyy erityisesti kasvien kehitysbiologiaan, mikrobien monimuotoisuuteen sekä isäntäeliön ja mikrobien välisiin vuorovaikutussuhteisiin.

Artikkelissa A esittelemme automatisoidun menetelmän sekvensointikirjastojen valmistamiseen ST-teknologialla. Menetelmä parantaa ST-teknologian tehokkuutta, toistettavuutta, skaalautuvuutta ja tarkkuutta erityisesti isoihin tutkimushankkeisiin, jotka ovat tärkeitä solukkorakenteiden geeniekspressiokuvioiden ja spatiaalisten säätelyverkkojen ymmärtämiseen. 

Artikkelissa B tuotimme laajan spatiotemporaalisen geeniekspressiokartaston kuusen (Picea abies) kasvusilmujen alkioille. Me yhdistimme morfologisen ja geeniekspressioanalyysin uusien kehitysbiologisesti merkittävien geenien ja niiden säätelyverkostojen tunnistamiseen. Kartaston avulla tunnistimme aiemmin tuntemattomia geenejä ja niiden geeniekspressiokuviot toimivat ensimmäisinä annotaatioina, kun aiemmin tällainen tieto on perustunut toisiin lajeihin. Tämä tutkimus edistää ymmärrystämme havupuiden lisääntymisbiologiasta ja sitä ohjaavista molekyylimenetelmistä.

Artikkelissa C esittelimme multimodaalisen lähestymistavan spatiaalisen geeniekspression tutkimukseen. Menetelmän avulla pystyimme samanaikaisesti tutkimaan isäntäeliön transkriptomia ja mikrobien määrää ja monimuotoisuutta solukkoleikkeissä. Sovelsimme menetelmää lituruohon (Arabidopsis thaliana) lehdistä tehtyihin ohuisiin leikkeisiin, ja havaitsimme mikrobipesäkkeitä ja tutkimme miten ne vaikuttavat isäntäkasvin paikalliseen geeniekspressioon. Tutkimus havainnollistaa isäntäkasvin ja mikrobiomin välisiä monimutkaisia vuorovaikutuksia.

Artikkelissa D sovelsimme ST-teknologiaa erilaisiin planktonlajeihin menetelmällä, joka mahdollisti näiden lajien samanaikaisen kuvaamisen ja transkriptomin tutkimisen. Tulokset perusteella saimme uutta tietoa näiden mikro-organismien monimuotoisuudesta ja ekologisista rooleista. Tulokset myös korostavat sirutekniikkaan perustuvien menetelmien mahdollisuuksia mikrobiyhteisöjen tutkimuksessa.

Tähän väitöskirjaan sisältyvät tutkimukset edistävät spatiaalisen transkriptomiikan alaa ja vastaavat yksi- ja monisoluisten eliöiden geenien säätelyyn liittyviin kysymyksiin. Nämä tutkimukset laajentavat tietämystä geeniekspression säätelymekanismeista, jotka ovat kaiken biologisen elämän taustalla. Ne toimivat myös resursseina muille tutkijoille, jotka voivat käyttää tuloksia kestävän kehityksen tavoitteiden saavuttamiseksi, kuten viljelykasvien sietokyvyn, metsätalouden tehokkuuden ja tautiriskin parantamiseksi.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm, Sweden: KTH Royal Institute of Technology, 2025. p. 77
Series
TRITA-CBH-FOU ; 2025:5
Keywords
Spatial Transcriptomics, spatially resolved transcriptomics, plant biology, non-model organisms, method development, microbiome, Spatiaalinen transkriptomiikka, kasvibiologia, ei-malliorganismi, tuotekehitys, mikrobiomi, Spatiella Transkriptomik, spatialt upplöst transkriptomik, växtbiologi, icke-modellorganismer, metodutveckling, mikrobiom
National Category
Genetics and Genomics Cell Biology Molecular Biology Microbiology Plant Biotechnology
Research subject
Biotechnology
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-360492 (URN)978-91-8106-211-3 (ISBN)
Public defence
2025-03-27, Air&Fire, Tomtebodavägen 23B, via Zoom: https://kth-se.zoom.us/j/65605519312, Solna, 13:30 (English)
Opponent
Supervisors
Note

QC 2025-02-27

Available from: 2025-02-27 Created: 2025-02-26 Last updated: 2025-04-01Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Other links

Publisher's full textPubMedScopus

Authority records

Saarenpää, SamiGiacomello, Stefania

Search in DiVA

By author/editor
Saarenpää, SamiGiacomello, Stefania
By organisation
Gene TechnologyScience for Life Laboratory, SciLifeLab
In the same journal
Nature Biotechnology
Medical Biotechnology (with a focus on Cell Biology (including Stem Cell Biology), Molecular Biology, Microbiology, Biochemistry or Biopharmacy)

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
pubmed
urn-nbn

Altmetric score

doi
pubmed
urn-nbn
Total: 50 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf