The healthcare sector significantly contributes to environmental pollution due to the high consumption of single-use plastic medical devices and instruments. In Sweden alone, over 225,000 laparoscopic procedures are performed annually, with an increasing reliance on single-use equipment. With the growing emphasis on the circular economy and the introduction of regulations and policies to transition away from single-use plastic products, this study aims to assess the environmental and economic impacts of different circularity scenarios for trocars in Stockholm's healthcare sector. To achieve the aim, comprehensive life cycle assessment and life cycle costing analyses were conducted across seven scenarios. The study modeled three types of trocars, single-use, reusable, and hybrid, by considering different circular economy approaches: reusing, energy recovery, and recycling, employing the Environmental Footprint v 3.1 (EF 3.1) method. 

It has been observed that the reusable trocar, when considering recycling as a waste management method, stands out as the most environmentally friendly option across all scenarios. In contrast, single-use trocar, when managed waste through incineration, has the highest environmental impact. Specifically, the reusable trocar, with recycling, demonstrates a significant reduction in GHG emissions, energy resources, and material resources, approximately 91%, 55%, and 64% lower, respectively, than the single-use trocar with incineration as a waste management method. Regarding the life cycle costing, the results indicate that the reusable trocar is the most cost-effective option. In contrast, the single-use trocar is the most expensive scenario, costing seven times more than the reusable trocar. In summary, this study's findings strongly suggest the reusable recycling scenario, which offers substantial environmental and economic benefits.

Sjukvårdssektorn bidrar väsentligt till miljöföroreningarna på grund av den höga konsumtion av medicintekniska produkter och instrument av plast för engångsbruk. Bara i Sverige, över 225 000 laparoskopiska ingrepp utförs årligen, med ett ökande beroende av eget brukande utrustning. Med den växande betoningen på cirkulär ekonomi och införandet av bestämmelser och policyer för att övergå från engångs plastprodukter, syftar denna studie till bedöma de miljömässiga och ekonomiska effekterna av olika cirkularitetsscenarier för trokarer i Stockholms sjukvårdssektor. 

För att uppnå målet, omfattande livscykelanalys och livscykel kostnadsanalyser genomfördes i sju scenarier. Studien modellerade tre typer av trokarer, engångsbruk, återanvändbara och hybrider, genom att beakta olika cirkulär ekonomi metoder: återanvändning, energiåtervinning och återvinning, med användning av miljöavtrycket v 3.1 (EF 3.1) metod.  

Det har observerats att den återanvändbara trokaren, när man överväger återvinning som ett avfall förvaltningsmetoden, framstår som det mest miljövänliga alternativet för alla scenarier. Däremot har engångstrokar, när det hanteras avfall genom förbränning största miljöpåverkan. Specifikt visar den återanvändbara trokaren, med återvinning en betydande minskning av växthusgasutsläpp, energiresurser och materiella resurser, cirka 91 %, 55 % respektive 64 % lägre än engångstrokaren.

Livscykelkostnaden, visar resultaten att den återanvändbara trokaren med återvinning som avfall förvaltningsmetoden är det mest kostnadseffektiva alternativet. Däremot är engångstrokaren dyraste scenariot, kostar sju gånger mer än den återanvändbara trokaren. Sammanfattningsvis är detta studiens resultat tyder starkt på det återanvändbara återvinningsscenariot, som erbjuder betydande miljömässiga och ekonomiska fördelar.