In recent years, artificial intelligence has seen a large growth in popularity, especially generative artificial intelligence powered by large language models. While some view these models as tools that can assist with their work, there are some discussions about how much human work can be replaced by these models. One example of such a model is ChatGPT which has become popular since its launch in 2022 and has raised concerns about its ability to take over work in different fields. One field where great discussion has been held regarding artificial intelligence and its potential use in work is software development, including frontend web development. The problem is however, that there exists no prior research comparing the use of artificial intelligence as a lone developer and as an assistant to a human developer in frontend web development. The purpose of this thesis is to make a comparison between generative artificial intelligence’s usage as an assistant and as the sole programmer of frontend web pages. The goal is to help frontend web developers understand how generative artificial intelligence can be applied within frontend web development and to provide a basis for future researchers. Three different frontend web pages with different levels of complexity were implemented. For each level, two implementations were created using two methods: one by a developer who used artificial intelligence as an assistance and one which was made entirely by artificial intelligence. Each webpage was evaluated based on user interface design, user experience design, time and lines of code. Data for all criteria was gathered through observations, and data on user interface design and user experience design was also gathered with interviews. The results were then analyzed to compare the two methods of making frontend webpages. The results show that websites that only relied on artificial intelligence took less time when the complexity was low, but the time increased faster for each complexity level and it was slower for a higher complexity level. The two methods had similar amount of lines of code for lower complexity levels, but as the complexity increased websites built only by artificial intelligence wrote much longer code. In terms of user interface design and user experience design, implementations built only with artificial intelligence generally performed better, and there was no correlation between the complexity levels.

Under de senaste åren har artificiell intelligens blivit allt populärare, särskilt generativ artificiell intelligens som bygger på stora språkmodeller. Även om vissa ser dessa modeller som verktyg som kan underlätta deras arbete, finns det diskussioner om hur mycket mänskligt arbete som kan ersättas av dessa modeller. Ett exempel på en sådan modell är ChatGPT som har blivit populär sedan den lanserades 2022 och som har väckt oro över dess förmåga att ta över arbete inom olika områden. Ett område där det har förts stora diskussioner om artificiell intelligens och dess potentiella användning i arbetslivet är mjukvaruutveckling, inklusive frontend-webbutvecklingutveckling. Problemet är dock att det inte finns någon tidigare forskning som jämför användningen av artificiell intelligens som en ensam utvecklare och som en assistent till en mänsklig utvecklare inom frontend-webbutveckling. Syftet med denna avhandling är att göra en jämförelse mellan generativ artificiell intelligens användning som assistent och som ensam programmerare av frontend-webbsidor. Målet är att hjälpa frontend-webbutvecklare att förstå hur generativ artificiell intelligens kan tillämpas inom frontend-webbutveckling och att ge en grund för framtida forskare. Tre olika frontend-webbsidor med olika komplexitetsnivåer implementerades. För varje nivå skapades två implementationer med två metoder: en av en utvecklare som använde artificiell intelligens som hjälp och en som helt och hållet skapades av artificiell intelligens. Varje webbsida utvärderades utifrån design av användargränssnitt, design av användarupplevelse, tidsåtgång och kodrader. Data för alla kriterier samlades in genom observationer, och data om användargränssnittsdesign och användarupplevelsedesign samlades också in genom intervjuer. Resultaten analyserades sedan för att jämföra de två metoderna för att skapa frontend-webbsidor. Resultaten visar att webbplatser som enbart förlitade sig på artificiell intelligens tog kortare tid när komplexiteten var låg, men att tiden ökade snabbare för varje komplexitetsnivå och att den var långsammare för en högre komplexitetsnivå. De två metoderna hade liknande antal rader kod för lägre komplexitetsnivåer, men när komplexiteten ökade skrev webbplatser som byggdes enbart med artificiell intelligens mycket längre kod. När det gäller design av användargränssnitt och användarupplevelse presterade implementeringar som endast byggts med artificiell intelligens i allmänhet bättre, och det fanns ingen korrelation mellan komplexitetsnivåerna.