Presently Anterior Cruciate Ligament (ACL) ruptures account for over 50% of all knee injuries. An ACL Reconstruction (ACLR) is recommended for those aiming to return to their sports at a higher level, followed by a structured rehabilitation, that can take up to 12 months. The clinical analysis of the rehabilitation mainly consists of clinicians performing assessments of athletes’ performances and subjective evaluations, that do not always show sufficient results. Thus, this thesis aims to investigate Electromyography (EMG) data of the knee muscles of ACLR athletes in comparison to healthy athletes and highlight the impact EMG sensors can have on rehabilitation. The results of this research show that ACLR athletes still deviate greatly from healthy subjects at the time of discharge from rehabilitation. Furthermore, evidence suggests that, even though athletes only injure the ACL in one leg, the other leg can suffer from bilateral effects. The median frequency has been reported to provide valuable insights into muscle activity, including changes in muscle activation following an ACLR. Ultimately this research provides evidence of the importance of looking at muscle ratio within muscle groups to ensure that one muscle does not assume a greater role than what is normal.

För närvarande står främre korsbandsskador (ACL) för över 50% av alla knäskador. En ACL-rekonstruktion (ACLR) rekommenderas följt av en strukturerad rehabilitering som kan ta upp till 12 månader för dem som siktar på att kunna återgå till att idrotta på en hög nivå. Den kliniska analysen av rehabiliteringen består huvudsakligen av att sjukgymnaster utför bedömningar av idrottarnas prestationer samt individuella utvärderingar. Men dessa ger inte alltid ett tillräckligt bedömningsunderlag. Därför syftar denna avhandling till att undersöka elektromyografidata (EMG) från knämusklerna hos ACLR-idrottare jämfört med friska idrottare och belysa den påverkan EMG-sensorer kan ha på rehabiliteringen. Resultaten av denna forskning visar att ACLR-idrottare fortfarande avviker avsevärt från friska försökspersoner vid tidpunkten för utskrivning från rehabiliteringen. Vidare tyder bevisen på att även om idrottare bara skadar ACL i ett ben kan det andra benet drabbas av bilaterala effekter. Medianfrekvensen har rapporterats ge värdefulla insikter om muskelaktivitet, inklusive förändringar i muskelaktivering efter en ACLR. Slutligen ger denna forskning bevis på vikten av att titta på muskelförhållandet inom muskelgrupper för att säkerställa att en muskel inte får ta en större roll än vad som är normalt.