Climate change poses many challenges and threats for society, and cities must adapt to the changing environment. Already today extreme weather events have caused major casualties in urban areas, and in the future, such events are expected to become more frequent. Municipalities hold a lot of responsibility in developing and transforming cities to become more resilient, why this report investigates how that can be done. Using green infrastructure and nature based solutions is proven efficient for mitigation and adaptation to climate consequences, while simultaneously providing social and economic synergies for society.

The aim of this thesis is therefore to investigate how green infrastructure can be implemented in planning, in order to tackle climate change. This has been done by looking into a case study of Solna Municipality, just north of Stockholm. To tackle the topic, several qualitative methods have been used, which include a literature review, document study, interviews with municipal officials and participant observation. The findings show that there are many ways municipalities can use urban greenery to mitigate and adapt to climate change consequences. Currently some aspects of climate adaptation, such as the management of storm water and flooding, are integrated into the urban development process, but others, like heat problems, are lacking. It can therefore be concluded that there are many opportunities for improvement. The study identifies four main areas of planning practice that would improve the integration of a green climate adaptation perspective. These are working actively with policy, incorporating climate perspectives into everyday practice, working strategically with broader contexts and utilising available tools for a systematic work process. Although the study is based on a single case study, it is believed that this thesis can provide valuable insights and recommendations for municipalities and other actors and guide them towards a more resilient urban development process.

Klimatförändringarna innebär flera utmaningar och hot mot samhället, och städer måste kunna anpassa sig till den föränderliga miljön. Redan idag har extremväder orsakat stora skador och problem i urbana områden, och i framtiden förväntas dessa bli mer frekventa. Kommuner har ett stort ansvar för att utveckla och omvandla urbana områden till att bli mer resilienta, och därav undersöker denna rapport hur detta kan göras. Användning av grön infrastruktur och naturbaserade lösningar har visat sig vara effektivt för att mildra och anpassa sig till de negativa klimatkonsekvensera, samtidigt som de också ger både sociala och ekonomiska synergier för samhället.

Syftet med detta arbeta är därför att undersöka hur grön infrastruktur kan implementeras i planering för att hantera klimatförändringar. Detta har gjorts genom en fallstudie av Solna kommun, strax norr om Stockholm. För att undersöka ämnet har flera kvalitativa metoder använts, som litteraturstudie, dokumentstudie, intervjuer med kommunala tjänstemän och deltagande observation. Resultaten visar att det finns många sätt för kommuner att använda urban grönska för att mildra och anpassa sig till klimatförändringarnas konsekvenser. Idag är några aspekter av klimatanpassning, såsom dagvattenhantering och översvämningar, integrerade i stadsutvecklingsprocessen, medan andra aspekter, som värmerelaterade problem, saknas. En slutsats är därför att det finns tydliga förbättringsmöjligheter. Studien identifierar fyra huvudområden inom planeringspraktiken som skulle förbättra integrationen av ett grönt klimatanpassningsperspektiv. Dessa är att arbeta aktivt med policy, inkludera klimatperspektivet i det dagliga arbetet, arbeta strategiskt i större skala och använda de verktyg som finns tillgängliga idag för att systematisera arbetsprocessen. Även om studien är baserad på en fallstudie, är det många kommuner och andra aktörer som kan dra nytta av de insikter och rekommendationer som presenteras i detta arbete.