Den här uppsatsen fördjupar sig i att utvärdera förhållandet mellan finansiell prestation och utsläppsrätter för företag som verkar inom European Emission Trading System (EU ETS). EU ETS distribuerar utsläppsrätter både gratis och genom handel. Systemet är byggt på principen att utsläpparen betalar, men en del av utsläppsrätterna delas ut gratis för att motverka koldioxidläckage.

Sedan dess start 2005 har det funnits tre faser och vi är nu i fas fyra som började 2021. Med varje fas har det varit en mer restriktiv inställning till fördelningen mellan gratis utsläppsrätter och de som handlas. En konsekvens av detta är att handlade utsläppsrätter blir mer eftertraktade vilket ökar deras priser. Den mer restriktiva inställningen syftar till att minska utsläppen och driva de inkluderade företagen mot en grönare verksamhet. Med färre gratis utsläppsrätter kan företag antingen investera i att minska utsläppen eller bära de högre kostnaderna genom att köpa de återstående utsläppsrätterna. Därmed blir förhållandet mellan hur ett företag presterar finansiellt i närvaro av utsläppsrätter ett viktigt ämne att studera för företag, reglerare och akademiker som ökar sitt fokus på hållbarhet. Den här uppsatsen är, såvitt författarna vet, den första studien som fördjupar sig i de finansiella prestationerna hos företag som verkar inom EU ETS Sverige. 

Studien fokuserar först på att bygga robust data. Datat bildas till ett enhetligt dataset bestående av finansiell data för organisationerna som verkar inom EU ETS och deras utsläpp, gratis utsläppsrätter samt underskott och överskott av utsläppsrätter. Det enhetliga datasetet analyseras sedan både beskrivande och kvantitativt. Den beskrivande analysen ger de första fynden. Dessa fynd belyser påverkan av EU ETS på specifika industrier och hur vissa industrier kan vara mer sårbara än andra. För att ytterligare extrahera fynd från datat används en multipel linjär regressionsmodell för att hitta statistisk signifikans mellan ett antal variabler. EBIT-marginalen sätts som beroende variabel och en kombination av interagerade variabler, finansiella variabler och dummy-variabler används som oberoende variabler.

Den här uppsatsen stärker tidigare resultat som visar att utsläppsintensitet är en central komponent i ett företags finansiella prestation. Ett företag som ökar sin utsläppsintensitet- kommer sannolikt att se en negativ påverkan på sin EBIT-marginal (i förhållande till andra företag inom samma industri). På samma sätt kommer ett företag som minskar sin utsläppsintensitet sannolikt att se en ökning av sin EBIT-marginal. Dessutom visar uppsatsen att företag som har ett underskott av utsläppsrätter sannolikt kommer att se en negativ påverkan på sin finansiella prestation jämfört med företag med ett överskott. Företag med överskott har troligen ingen påverkan på sin finansiella prestation vilket indikerar att de inte handlar med sina utsläppsrätter utan istället behåller dem i sin balansräkning. Betydelsen av detta kan konsolideras med industrins sårbarhet som dragits från den beskrivande analysen. Ett exempel på detta är tillverkning av cement (i.e., NACE 23) som påverkas av införandet av en policy kallad CBAM. CBAM syftar till att avveckla gratis utsläppsrätter för vissa industrier fram till 2034. För vissa industrier som tillverkning av cement kan detta resultera i att de betalar cirka 20% av sina intäkter för utsläppsrätter.

Resultatet lägger grunden för att företag ska överväga att sätta sin strategiska agenda framåt, för reglerare att överväga att utveckla systemet och för akademiker att fördjupa sig ytterligare för att dra ut ytterligare fynd. Resultaten indikerar att utsläppsrätter kanske inte är en central del av företagens klimatstrategier. Därmed kan denna avhandling skapa medvetenhet hos företag att överväga detta när de sätter sin klimatstrategi.

This thesis delves deeper into evaluating the relationship between financial performance and emission allowances for firms operating in the European Union Emission Trading System (EU ETS). The EU ETS distributes emission allowances both for free and by trading. It is built on the principle that the polluter pays, but distributes a portion of the allowances for free to combat carbon leakage. 

Since its inception in 2005, there have been three phases and we are currently in phase four which started in 2021. With each phase, there has been a more restrictive approach towards the split between free emission allowances and those being traded. A consequence of this is that traded emission allowances are becoming more coveted which increases their prices. The more restrictive approach aims at reducing emissions and pushing included companies to a more green operation. With fewer free emission allowances, companies may either invest into reducing emissions or bear the higher costs by purchasing the remaining share of emission allowances. Thereby, the relationship between how a firm performs financially in the presence of emission allowances becomes an important subject to study for the firms, regulators, and academics increasing their focus on sustainability. This thesis is to the author’s knowledge, the first study delving deeper into the financial performance of companies operating in EU ETS Sweden.

The study first focuses on building a robust dataset. That is formed into a unified dataset consisting of financial data of the organisations that is operating in the EU ETS and their emissions, free emission allowances, and deficit- and surplus of emission allowances. The unified dataset is later analysed both descriptively and quantitatively. The descriptive analysis concludes the first layer of findings. The first layer of findings highlights the impact of EU ETS on specific industry’s and how certain industrys may be more vulnerable than others. To further extract findings from the data a multiple linear regression model is used to find statistical significance between a set of variables. EBIT margin is set as the dependent variable and a combination of interacted variables, financial variables, and dummy variables are used for independent variables.

This thesis strengthens previous results that emission intensity is a central component of a company’s financial performance. A firm that increases its emission intensity is likely to see a hit on its EBIT margin (relative to other firms in its industry). Likewise, a firm decreasing its emission intensity is likely to see an increase in its EBIT margin. In addition to this, this thesis proves that firms that operate in a deficit of emission allowances a more likely to see a hit on their financial performance than firms in a surplus. Firms in a surplus are likely to not see again in financial performance which indicates that they are not trading their allowances and instead are keeping them in their balance sheet. The importance of this can be consolidated with the industry vulernability drawn from the descriptive analysis. one example of such is the industry Manufacturing of Cement (i.e., NACE 23) that is affected by the inception of a policy called CBAM. CBAM aim at rolling out free emission allowances for certain industries by 2034. For certain industries such as Manufacturing of Cement, this may result in them paying c. 20% of their revenue for emissions allowances.

These results set a foundation for firms to consider setting their strategic agenda ahead, for regulators to consider developing the system, and for academics to delve deeper into to withdraw additional findings. The results indicate that emission allowances may not be a central part of the businesses climate strategies. Thereby, this thesis may create awareness for businesses to consider this when setting their climate strategy.