While the rollout of green technologies is essential for addressing climate change, it is not burden-free because material sourcing creates environmental and social pressures worldwide. To mitigate undesired environmental and social consequences and design solutions from a holistic perspective, decision-makers rely on life cycle assessment (LCA) methods. However, because past data may misrepresent the future states of technological and social development, practitioners increasingly apply approaches that consider future scenarios. Although the prospective environmental life cycle assessment (pLCA) methods have been advancing in the past decade, the forward-looking social life cycle assessment (S-LCA) remains underdeveloped. Therefore, the thesis adapts and applies S-LCA in a future-oriented case study for onshore wind power in Sweden. Additionally, the thesis explores how a commonly used S-LCA database could incorporate prospective elements and outlines the challenges of conducting a prospective S-LCA. 

By analysing the social risks in wind power supply chains, industry trends, and emerging materials such as wood, the case study develops 18 comparative scenarios that capture possible variations in wind turbine designs. Then, by comparing the social performance between possible alternatives — based on 70 indicators of quantitative, qualitative, and semi-quantitative nature — the thesis contributes with knowledge about the potential social risks and opportunities arising in wind turbine supply chains, demonstrating that the social performance of wind turbines may vary due to stakeholder values and priorities. Additionally, the study concludes that the main challenge for conducting prospective S-LCA is the lack of future-oriented datasets for social indicators and that having a consistent structure and more granular information in an S-LCA database are essential for enabling practitioners to test the implications of future scenarios. The dependence of results on material prices specified by practitioners is identified as a significant risk for future-oriented S-LCAs. Finally, one of the main impediments to validating the S-LCA results is that stakeholders are positioned in the future and that social impacts measured in risk hours lack a scale for classifying final results as high or low risks for social well-being.

Medan utrullningen av grön teknik är väsentlig för att hantera klimatförändringarna, är den inte utan börda eftersom materialutvinning skapar miljömässiga och sociala påfrestningar världen över. För att mildra oönskade miljömässiga och sociala konsekvenser och utforma lösningar ur ett holistiskt perspektiv förlitar sig beslutsfattare på metoder för livscykelanalys (LCA). Eftersom historiska data kan ge en felaktig bild av framtida teknologisk och social utveckling, tillämpar utövare i allt högre grad ansatser som beaktar framtida scenarier. Även om metoderna för prospektiv miljömässig livscykelanalys (pLCA) har utvecklats under det senaste decenniet, är den framåtblickande sociala livscykelanalysen (S-LCA) fortfarande underutvecklad. Därför anpassar och tillämpar avhandlingen S-LCA i en framtidsorienterad fallstudie för landbaserad vindkraft i Sverige. Dessutom undersöker avhandlingen hur en vanligt använd S-LCA-databas skulle kunna införliva prospektiva element och beskriver utmaningarna med att genomföra en prospektiv S-LCA.

Genom att analysera de sociala riskerna i vindkraftens leveranskedjor, branschtrender och framväxande material som trä, utvecklar fallstudien 18 jämförande scenarier som fångar möjliga variationer i vindkraftverksdesign. Genom att jämföra de sociala prestationerna mellan möjliga alternativ – baserat på 70 indikatorer av kvantitativ, kvalitativ och semikvantitativ natur – bidrar avhandlingen med kunskap om potentiella sociala risker och möjligheter som uppstår i vindkraftverkens leveranskedjor, och visar att vindkraftverkens sociala prestanda kan variera beroende på intressenters värderingar och prioriteringar. Dessutom drar studien slutsatsen att den största utmaningen för att genomföra prospektiv S-LCA är bristen på framtidsorienterade dataset för sociala indikatorer och att en konsekvent struktur och mer detaljerad information i en S-LCA-databas är avgörande för att möjliggöra för utövare att testa konsekvenserna av framtida scenarier. Resultatens beroende av materialpriser som specificerats av utövare identifieras som en betydande risk för framtidsorienterade S-LCA:er. Slutligen är ett av de huvudsakliga hindren för att validera S-LCA-resultaten att intressenter är positionerade i framtiden och att sociala effekter mätta i risktimmar saknar en skala för att klassificera slutresultaten som hög eller låg risk för socialt välbefinnande.