It is widely acknowledged that there are significant issues with the current state of the global food system. When it comes to what should be done, however, controversy takes place, providing the ground for a variety of opinions and actions. Social movements based on food sovereignty argue that a radical transformation is needed. This transformation is based on a challenge to the corporate food regime, which is an entity behind the reproduction of an unequal food system that follows the logic of capital expansion and accumulation. The corporate food regime uses its hegemonic powers to safeguard overall control over the means of production and the market, creating a system that appears to work automatically. Alternatives to this system tend to be either erased, if they do not accept its rules, or engulfed, if they try to adapt to its rules. The bio-districts movement in Italy places food sovereignty values as part of its agenda. At the same time, they are not clear about their position in relation to the corporate food regime. This thesis lifts the importance of traditional knowledge inherited by people who work with the land, producing food in a close relationship with nature in two bio-districts in Italy, and based on their beliefs, opinions, and experiences, develops an understanding of the role of the bio-districts movement in this challenge against the corporate food regime. Interviews are the main source of information, which are unfolded in an informal way with no clear boundaries, providing as much freedom as possible for the development of each interviewee’s reasoning.  

The purpose is to provide useful information for the development of the new Bio-district of Sörmland, in Sweden, following their own statement that the radical transformation of the global food system is part of their agenda. Food sovereignty is the framework chosen to provide an opposing perspective to the corporate food regime. The objective of this thesis is to explore how the bio-district movement, in this phase of internationalization, links to food sovereignty values and plays a role in the radical transformation of the global food system. In short, the main questions that this thesis focuses on are: What can we learn from the experience of bio-districts in Italy for the new bio-district in Sweden with regard to socioeconomic aspects linked to food sovereignty? Are these aspects capable of leveraging a more effective challenge against the corporate food regime?  

The main findings show that bio-districts in Italy do not constitute an explicit challenge to the corporate food regime, with their actions rather following a peaceful and patient path, very much based on the care for the land, traditions, nature, food and other human beings. This type of endeavor can allow them help with the challenge, if surrounded by a favorable context, with a critical mass prepared to spread their word. Sweden does not yet have this critical mass. Therefore, based on Antonio Gramsci’s theories, I argue that the first step for an initiative in Sweden is to perceive a larger picture of the capital and food systems and prepare this critical mass. As a process of reeducating the consumer, the preparation of this critical mass should begin within the ideological domain, based on a counter-hegemonic framework capable of challenging our automatic instincts when purchasing food and other goods. This framework already exists, and social movements, mainly from the Global South, apply it in different corners of the world, providing alternative ways of thinking and living and, in fact, shacking the structure that sustains the corporate food regime. 

Det är allmänt känt att det finns betydande problem med det nuvarande tillståndet för det globala livsmedelssystemet. Det finns dock ingen enighet om vad som behöver göras för att åtgärda problemen. Sociala rörelser som arbetar för matsuveränitet, liksom många andra aktörer, hävdar att en radikal omställning är nödvändig. Denna omställning utmanar den rådande regimen i livsmedelssystemet. Den nuvarande regimen i livsmedelssektorn är ett system som reproducerar ojämlikheter enligt logiken för kapitalexpansion och ackumulering. Biodistriktrörelsen i Italien har matsuveränitet högt upp på sin agenda. Däremot tar de inte ställning till dagens regim i livsmedelssystemet. Detta examensarbete syftar till att öka förståelsen för hur biodistriktrörelsen kan ha en roll för att utmana den rådande regimen genom att undersöka två biodistrikt i Italien där produktionen sker i nära relation till naturen och med stöd av traditionell kunskap. Intervjuer genomfördes för att fånga åsikter, erfarenheter och övertygelser bland aktörer aktiva i de två biodistrikten. Denna kunskap är viktig för att ta fram stöd för etableringen och utvecklingen av ett biodistrikt i Sörmland i Sverige. Resultaten från studien i Italien visar att dessa biodistrikt inte utmanar den rådande regimen rakt av, men att de tålmodigt arbetar runt regimen med sin omsorg om människor, marken, traditioner och maten. När en kritisk massa uppnåtts, t.ex. fler biodistrikt, fler engagerade aktörer i varje biodistrikt, kan detta utmana regimen och hjälpa till att skapa förutsättningar för en omställning av livsmedelssystemet. I Sverige finns inte denna kritiska massa ännu. Därför är en av slutsatserna i uppsatsen, baserat på A. Gramscis teorier, att ett första steg för biodistriktsatsningen i Sörmland är att skapa bättre förståelse för regimen och dess bakomliggande logik så att en kritisk massa kan uppnås.