Sommargågatan som koncept etablerades i samband med omvandlingen av Swedenborgsgatan i Stockholm år 2015, där en temporär gågata upprättades under sommarmånaderna. Initiativet ämnar att levandegöra och ta tillbaka gaturummet från bilen som under lång tid dominerat det offentliga rummet i våra städer. Uppsatsens syfte och mål är att kartlägga viktiga faktorer som gör en gata lämplig att omvandla till sommargågata. Utöver detta undersöks vilka gator som potentiellt hade kunnat omvandlas efter existerande förutsättningar i ett geografiskt avgränsat område i centrala Sundbyberg.

För att kartlägga vilka faktorer som spelar roll i anläggandet av en sommargågata har intervjuer med tjänstepersoner genomförts, där erfarenheter av planering, implementering och drift av sommargågator lyfts fram. Materialet analyseras i nästa skede utifrån teoretiskt material kopplat till temporär urbanism och diskursen om den livfulla staden. Resultatet från intervjuerna mynnar ut i nyckelfaktorer inom två temagrupper, trafik- och tillståndsfaktorer samt trivsel- och gestaltningsfaktorer. Efter att dessa har analyserats utifrån befintlig teori redovisas själva implementeringen av det ramverk som tagits fram för att bedöma gators lämplighet för omvandling. I impelmenteringsstadiet redovisas de gator som anses lämpligast för omvandling, Rosengatan samt Järnvägsgatan.

The concept of "summer streets" was established in conjunction with the transformation of Swedenborgsgatan in Stockholm in 2015, where a temporary pedestrian street was created during the summer months. The initiative aims to revitalize and reclaim street space from cars, which have long dominated public spaces in our cities. The purpose and goal of this thesis are to identify key factors that make a street suitable for conversion into a summer street. Additionally, the study examines which streets could potentially be converted based on existing conditions in a geographically defined area in central Sundbyberg.

To identify the factors that are crucial for establishing a summer street, interviews with public officials were conducted, highlighting their experiences in the planning, implementation, and operation of summer streets. The material is then analyzed based on theoretical concepts related to temporary urbanism and the discourse on the lively city. The results of the interviews are categorized into indicators within two thematic groups: traffic and regulatory factors, and comfort and design factors. After analyzing these factors against existing theory, the implementation of the developed framework for assessing the suitability of streets for conversion is presented. In the implementation stage, the streets deemed most suitable for conversion, Rosengatan and Järnvägsgatan, are identified and discussed.