As the circular economy model gained significant traction in numerous cities as part of their sustainability efforts, increasing urbanisation and solid waste generation in African cities prompted the integration of its principles into the waste management (WM) policies in many of these countries. Indicator-based frameworks are considered valuable tools for measuring circular economy progress. However, monitoring and evaluation efforts in the African region are limited, as standard indicators used in European countries are often unavailable, and existing tools are not well-suited to the African context. Kenya exemplifies these shortcomings, where systematic data collection and indicators related to waste and circular economy are notably absent. Given that current research reveals a gap in their availability in the African region, this study explored the potential of currently available indicators to measure and assess circularity in waste management, focusing on Nairobi’s municipal solid waste management system as a case study. In this context, the study aimed to understand how indicator-based assessments can be utilized to monitor and evaluate circularity performance at the city level. Thus, 29 papers with 633 indicators were assessed against a set of defined criteria related to circular economy principles. The assessment result, along with insights from stakeholder interviews, guided the selection of 121 indicators relevant to the system under study. These selected indicators were then categorized following the 10R framework to highlight which circular economy principles were reflected. The findings revealed that the assessed papers covered many topics, but none fulfilled all assessment criteria. Furthermore, the study highlighted an uneven distribution of the assessed indicators across the four pillars of sustainable development, with the majority connecting to the environmental pillar. Similarly, most assessed indicators reflected only the principles of Refuse, Rethink, Reduce, Re-use, Recycle, and Recover, with none associated with the remaining four Rs. While there is potential in the currently available indicators to assess circularity in Nairobi’s municipal solid waste management systems, further work is still needed. The findings of this study can support future research on the relationship between CE and WM in the development of more comprehensive, context-specific indicators to measure circularity in WM systems.

I takt med att modellen för cirkulär ekonomi fick betydande genomslag i många städer som en del av deras hållbarhetsarbete, ledde ökande urbanisering och avfallsgenerering i afrikanska städer till att dess principer integrerades i dessa länders policy för hantering av avfall. Indikatorbaserade ramverk anses vara värdefulla verktyg för att mäta framsteg inom cirkulär ekonomi. Dock är insatserna för övervakning och utvärdering i den afrikanska regionen begränsade, då standardindikatorer som används i europeiska länder ofta saknas och befintliga verktyg inte är väl anpassade till den afrikanska kontexten. Kenya exemplifierar dessa brister, med systematisk datainsamling och indikatorer relaterade till avfall och cirkulär ekonomi särskilt frånvarande. Med tanke på att aktuell forskning visar en brist på tillgängliga indikatorer i den afrikanska regionen undersökte denna studie hur befintliga indikatorerna kan användas för att mäta och utvärdera cirkularitet inom avfallshantering, genom en fallstudie av Nairobis kommunala avfallshanteringssystem. I detta sammanhang syftade studien till att förstå hur indikatorbaserade bedömningar kan användas för att övervaka och utvärdera cirkularitet på stadsnivå. Därav granskades 29 artiklar med totalt 633 indikatorer mot ett antal definierade kriterier kopplade till principerna för cirkulär ekonomi. Bedömningsresultaten och insikter från intervjuer med intressenter vägledde urvalet av 121 indikatorer relevanta för systemet i fokus. Dessa valda indikatorer kategoriserades sedan enligt 10R-ramverket för att tydliggöra vilka principer för cirkulär ekonomi som återspeglades. Resultaten visade att de granskade artiklarna täckte många ämnen, men ingen uppfyllde samtliga bedömningskriterier. Vidare påpekade studien en ojämn fördelning av de bedömda indikatorerna mellan de fyra pelarna för hållbar utveckling, där majoriteten var kopplade till den miljömässiga pelaren. På liknande sätt reflekterade de flesta bedömda indikatorerna endast principerna för Refuse, Rethink, Reduce, Re-use, Recycle och Recover, medan inga var kopplade till de återstående fyra R:en. Fastän de nuvarande indikatorerna har potentialen i att bedöma cirkularitet i Nairobis kommunala avfallshanteringssystem, krävs ytterligare arbete. Resultaten i denna studie kan bidra till framtida forskning kring kopplingen mellan cirkulär ekonomi och avfallshantering och stödja utvecklingen av mer omfattande och kontextspecifika indikatorer för att mäta cirkularitet i avfallshanteringssystem