Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Transport Policy Scenarios for the EU: 2020 Images of the Future
Show others and affiliations
2000 (English)In: Innovation, Vol. 13, no 1Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

It is essential to take a longer term view if sustainable mobility is to become a reality. This paper takes a perspective to 2020 and constructs Images of the future which conform to the principles of sustainable mobility. Set at the EU level, clear environmental, regional development and efficiency targets are set, within which strategies are developed, based on different combinations of technological innovation and the decoupling of economic growth from transport growth. The external political situation is taken as given with either a move towards greater co-operation (and extension) or towards greater fragmentation (and regionalisaization) in Europe. The three Images of the future (2020) demonstrate that challenging targets for sustainable mobility can be achieved through a range of different policy actions within the transport sector and more widely. Immediate action is required and even more difficult choices will have to be made in the EU 15, if large-scale extension of the EU takes place. Improvements in vehicle technology alone will not achieve the targets. More fundamental changes have to take place in the way in which people make travel choices and in the means by which freight is transported. All of these measures must involve less travel, more efficient and cleaner travel modes.

Place, publisher, year, edition, pages
2000. Vol. 13, no 1
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-29710OAI: oai:DiVA.org:kth-29710DiVA: diva2:396948
Note
QC 20110211Available from: 2011-02-11 Created: 2011-02-11 Last updated: 2011-02-11Bibliographically approved
In thesis
1. Transport systems meeting long-term climate targets: A backcasting approach
Open this publication in new window or tab >>Transport systems meeting long-term climate targets: A backcasting approach
2011 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Future transport systems consistent with long-term climate targets are examined in this thesis, using a systems perspective covering the entire transport system. Aviation is given particular attention, as expansion of this mode is difficult to reconcile with climate targets. The aim is to provide scientific decision support for current transport policy-making, especi-ally regarding structures with high inertia, e.g. urban structure, roads, railways, fuel produc-tion systems and vehicle fleets. An additional aim is to widen the perception of possible transport futures consistent with meeting climate targets, and to support a wider discussion in society on this topic. Papers I and III are backcasting studies which encompass the whole transport system. Paper III outlines an image of future Swedish transport by 2050, in which energy use per capita is reduced by 60%. This reduction is consistent with a 42% reduction in total global greenhouse gas emissions. Paper IV shows that total air travel by Swedes generates about 8.7 million tons of CO2-equivalents annually. This corresponds to about 12% of total Swedish emissions. Considering the rapid growth in emissions, aviation is key to achieving overall climate targets. Paper V indicates that building high-speed tracks between Stockholm, Gothenburg and Malmö may yield emissions reductions of about 550,000 tons of CO2-equivalents annually, if a life-cycle perspective is considered for all modes. However, this reduction is contingent on continuing growth of transport volumes, which seems diffi-cult to reconcile with the images in Papers II and III. This might consequently be a „second best‟ solution if a more radical break in transport growth is deemed unlikely due to external drivers.

The overall conclusion from this thesis is that improved vehicle technology and low carbon fuels are necessary, but not solely sufficient, to achieve long-term targets consistent with limiting global warming to two degrees. The growth in volume, especially of car and air travel and truck transport, must also be curbed. However, total travel volume can be maintained at 2005 levels if substantial modal shifts to cycling and public transport are achieved. Moreover, if conscious measures are taken regarding urban planning and the use of communications technology to replace travel, functional accessibility may increase considerably. The trend-breaking development needed to achieve climate targets requires a combination of different policy measures. Pricing of external effects, e.g. greenhouse gas emissions, is a key strategy and would involve ending aviation‟s exemption from carbon tax and value-added tax. Other possible pricing measures include differentiated charges for car travel in urban areas, km-charges on trucks and increased fuel taxes. However, to gain acceptance for pricing measures and maintain a well-functioning society, better alternatives with a lower climate impact are needed. Increased road capacity in urban areas usually increases car travel. Therefore, to achieve the targets set, strict prioritisation of investments in public transport, cycling and ICT infrastructure is needed, especially since public resources are limited. Another conclusion is that, for transport policies to be effective and not lead to sub-optimisations, it is necessary to consider the wider system delimitations explored in this thesis.

Abstract [sv]

Denna avhandling handlar om vilka förändringar av transportsystemet som krävs om långsiktiga klimatmål ska kunna nås. Flyget ägnas speciell uppmärksamhet eftersom dess snabba ökning är mycket svår att förena med klimatmålen. Ett syfte med avhandlingen är att ge underlag för nutida beslut, speciellt sådana som gäller strukturer i samhället med lång livslängd. Det gäller bebyggelsestruktur, vägar, järnvägar och system för bränsleproduktion, men även fordonsflottor. Ett ytterligare syfte är att vidga föreställningen om möjliga trans-portframtider, i syfte att ge underlag för en bredare diskussion i samhället om vilka fördel-arna och nackdelarna är med olika utvecklingar. Artiklarna I och III utgör backcastingstudier där hela transportsystemet behandlas. I artikel III presenteras en framtidsbild för det svenska transportsystemet år 2050 där energianvändningen per person har minskat med 60%. Detta är förenligt med en minskning av de globala utsläppen av växthusgaser med 42%. I artikel IV visas att utsläppen från den svenska befolkningens totala flygresande (inrikes och utrikes) år 2006 uppgick till 8,7 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Detta motsvarar 12% av de totala svenska utsläppen av växthusgaser från alla sektorer. Artikel V visar att ett bygge av höghas-tighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö (Europabanan) skulle kunna minska de årliga utsläppen med 550 000 ton CO2-ekvivalenter per år, utifrån ett livscykelperspektiv. Denna utsläppsminskning är dock relaterad till ett referensscenario med en relativt kraftig ökning av transportvolymerna, en utveckling som synes svår att förena med framtidsbild-erna i artikel II och III. Höghastighets järnväg kan således betecknas som en ”näst bästa” lösning, som kan bli aktuell om ökningstakten för transportvolymerna inte bedöms kunna bromsas kraftigt.

Den övergripande slutsatsen från denna avhandling är att förbättrad fordonsteknik och större andel icke-fossila bränslen är nödvändigt, men att ökningstakten för främst bilresande, flygresande och lastbilstransporter också behöver brytas. Om en kraftig överflyttning kan ske till mer klimatvänliga transportslag, som cykel, buss och spårtrafik, så skulle dock det totala resandet kunna vara ungefär lika stort som det var år 2005. Med en medveten satsning på transporteffektiv samhällsplanering samt ett smart utnyttjande av IT för att ersätta en del resor med virtuella möten, så kan dessutom tillgängligheten till olika funktioner öka mar-kant. För att åstadkomma de trendbrott som behövs om klimatmålen ska nås, krävs en kom-bination av olika styrmedel. Ekonomiska styrmedel är mycket viktiga, inte minst att flygets nuvarande undantag från klimatskatter och moms avslutas. Andra viktiga styrmedel är trängsel- och miljöavgifter för bilar i stadsområden, km-skatter för lastbilar samt i viss mån höjda koldioxidskatter. För att nå acceptans för dessa styrmedel samt bibehålla ett väl funge-rande samhälle krävs dock, i vissa fall, bättre alternativ med låg klimatpåverkan. Eftersom ny vägkapacitet oftast leder till nygenererad trafik, är det viktigt att tillgängliga resurser konsekvent prioriteras till kollektivtrafik, cykel och informations- och kommunikations-teknologi.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2011. 54 p.
Series
Trita-SOM , ISSN 1653-6126 ; 2011:01
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Identifiers
urn:nbn:se:kth:diva-29712 (URN)978-91-7415-860-1 (ISBN)
Public defence
2011-02-18, F2, Lindstedtsvägen 26, KTH, Stockholm, 12:30 (English)
Opponent
Supervisors
Note
QC 20110211Available from: 2011-02-11 Created: 2011-02-11 Last updated: 2011-02-14Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Åkerman, Jonas
By organisation
Environmental Strategies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 208 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf