Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Miljörevisionsmanual för byggprojekt
KTH, School of Industrial Engineering and Management (ITM), Industrial Ecology (moved 20130630).
2000 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Intresset samt kunskaperna inom miljöområdet ökar hos allmänheten, vilket leder till ett ökat tryck på företagen att genomföra miljöförbättrande åtgärder. Miljöanpassade produkter och alternativ efterfrågas allt oftare. För trots att det finns lagar som reglerar verksamheten inom byggbranschen, så krävs det även att aktörerna inom branschen och allmänheten ställer miljökrav för att förändringar ska ske. Det är inte tillräckligt för företag att enbart uppfylla de miljökrav som ställs i lagar, eftersom nya kunskaper inom miljöområdet tillkommer i snabbare takt än lagförändringar sker. Så för att förändringar ska ske i rätt riktning bör byggherren eller beställaren ställa rätt miljökrav på entreprenörer och konsulter, men även följa upp kraven, för ett lyckat resultat. I denna uppsats har byggföretagens miljöarbete undersökts, avseende deras miljöledningssystem, miljökrav, anbudsvärderingssystem, kravuppföljning samt användandet av interna miljöordlistor.

Syftet med undersökningen är att den ska fungera som en nulägesbeskrivning av företagens miljöarbete för att med denna bakgrund komma fram till en miljörevisionsmanual. Miljörevisionsmanualen är tänkt att fungera vid miljörevisioner i byggprojekt, och för att kunna ställa de rätta frågorna under revisionen, är det en nödvändighet att veta hur långt företagen kommit med sitt miljöarbete. Genom att undersöka huruvida företagen har någon intern miljöordlista samt möjligheten att ta del av dem har medfört att miljöordsdefinitioner kunnat sammanställas. Dessvärre har inte någon slutlig branschgemensam miljöordlista kunnat tas fram, eftersom detta skulle krävt ytterligare tid.

I undersökningen framkom att alla intervjuade företag använde sig av ett eller var i färd med att ta fram ett miljöledningssystem. Endast ett fåtal av företagen var dock certifierade enligt ISO 14001. Ett flertal av företagen planerade att certifiera sig inom de närmsta åren. Orsaker som angavs till att inte certifiera sig var exempelvis att företagen ansåg att det är tillräckligt att arbeta enligt ISO 14000 standarden. Det ställs heller ännu så länge inga absoluta skall-krav på miljöledningssystem vid upphandling. Ett sådant miljökrav är svårt att ställa så länge det endast finns ett fåtal certifierade företag. Vilket i sin tur medför att företagen inte känner någon brådska med att certifiera sig. De flesta av företagen redovisar sitt miljöarbete offentligt i så kallade miljöredovisningar, som ofta finns tillgängliga i både pappersformat, samt på företagens hemsidor. Vad som framkom avseende miljökrav var att de flesta företagen angav att de ställde miljökrav. Ett antal av dessa följer även upp miljökraven vid anbudsvärderingen. Ett flertal svarade dock att priset fortfarande väger tyngst vid anbudsvärdering. Generellt kan sägas att de stora företagen har kommit längst, vad gäller infogande av miljöaspekter i värderingssystemen. Även om det finns undantag. Värderingssystemen är för övrigt det område som i framtiden kommer att vara det mest resurskrävande.

Flera av företagen anser det vara svårt att följa upp miljökraven, eftersom det saknas resurser för det. De flesta av företagen anger dock att de har någon form av uppföljning. Några använder sig av miljörevisioner och andra företag har slutbesiktning. De flesta som angett att de använder sig av miljörevisioner har ännu inte gjort det i någon större utsträckning. Det finns även en åtskillnad mellan stora och små projekt. Uppföljningen verkar vara bättre på de stora projekten. Det tycks inte vara lika viktigt att följa upp eller att ens ställa miljökrav i mindre projekt. Att tillämpa sanktioner vid ej uppfyllda miljökrav verkar vara svårt eftersom endast ett fåtal av företagen har några sanktioner att tillämpa. Dessa sanktioner består vanligen av viten eller innehållande av betalning, men de har sällan eller aldrig tillämpats.

Undersökningen av företagens existerande miljöarbete fungerade som underlag vidframtagandet av miljörevisionsmanualen för byggprojekt. Manualen består av tvådelar, där den första innehåller råd om hur revisionen ska genomföras. Råden består avinstruktioner till förberedelser, själva revisionen samt efterarbetet. Den andra delen avmanualen består av själva revisionsfrågorna som är indelade i 13 områden:

• Byggarbetsplatsen

• Byggvaror och material

• Maskiner och fordon

• Transport

• Utsläpp till luft, buller och vibrationer

• Kemiska produkter/farligt avfall

• Avfall• Vatten

• Nödlägesberedskap

• Personal

• Uppföljning/rapportering

• Leverantörer

• Underentreprenörer

Abstract [en]

The public awareness concerning environmental issues is increasing, which in turnleads to an increased pressure on the companies to carry out environmentalimprovements. Although there are laws that regulate the activity within the buildingindustry, there is still a need also for the public to make environmental demands, forchanges to take place. It is not enough for companies to fulfil the existingenvironmental regulations. New knowledge within the environmental area increases ina faster rate than any changes in the law. This can be applied to the future proprietorand the entrepreneur. In order for changes to take place and to get a prosperous result,the future proprietor has to make the proper environmental demands and also do thefollow up on the demands.In this paper the environmental work in the building industry have been investigated.Mainly concerning their environmental management system, environmental demands,value systems for tenders, the follow up on the environmental demands and also theexistence of any internal environmental glossary.The purpose with the investigation is to get a description of the environmental situationin the companies. And with this as a background come up with a manual forenvironmental audits. The manual for environmental audits is supposed to be used atenvironmental audits in construction projects, and in order to ask the proper questions,it is necessary to know how far the companies have come with their environmentalwork.By investigating whether the companies have an internal glossary for environmentalwords, and the possibility to get copies of them, have made it possible to put togetherthe different definitions of the environmental words. This in turn makes it possible tocome up with a common environmental glossary for the building industry in the nearfuture. Although this was the intention to do with this thesis there was not enough timeto finish it.To summarise what emerged from the investigation of the environmental situation onbuilding construction companies. Environmental management system, all of theinterviewed companies had a, or was about to bring about an environmentalmanagement system. Few of the companies where certified according to the ISO 14001standard. However a number of the companies have the intention to be certified withinthe near future. Reasons not to be certified, were that the companies regards it to beenough to work according to the ISO 14000 standard. There are so far noenvironmental demands including certification of environmental management systems.Such an environmental demand is difficult to make since there are so far only a fewcertified companies. Most of the companies show their environmental work publicly intheir annual report.What emerged regarding the environmental demands was that most of the companiesstated that they made environmental demands. A number of them take theenvironmental demands into consideration when valuing the tenders. A majorityMiljörevisionsmanual för byggprojekt Sara Anbratt6replied however that the prise still carries most weight when valuing the tenders.Generally speaking the big companies have come furthest, although there areexceptions, concerning incorporation of environmental aspects in tender value systems.The tender value systems are in other respects the area where most resources areneeded in the future. Many of the companies regard it difficult to follow up on theenvironmental demands, they say they haven’t got enough resources to do it. Most ofthe companies nevertheless state that they have some form of follow up. Some of themuses environmental audits and other companies have a final inspection. Some haveboth. Most of the companies that use environmental audits have not yet done it in anylarger extent. There are also en differences between large and small projects. Thefollow up seems to be better in the larger projects. To apply sanctions when theenvironmental demands are not fulfilled seems to be difficult since only half of themhave some form of sanctions, and few of them have applied the sanctions at any time.The investigation of the environmental situation in the companies was necessary inorder to come up with the manual for environmental audits for construction projects.The manual consists of two parts, where the first part contains instructions of how toperform the actual audit. It also contains instructions of how to prepare for the auditand what to do after the visit to the construction plant. The second part consists of thequestions to ask on the actual audit. The questions are arranged in to 13 areas:

• The construction plant• Building materials• Machines and vehicles

• Transportation

• Emissions into air, noise and vibration

• Chemical products

• Waste• Water

• Emergency

• Personnel

• Report

• Supplier

• Sub-supplier

Place, publisher, year, edition, pages
2000. , 80 p.
Series
, TRITA-KET-IM, ISSN 1402-7615 ; 2000:8
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-32442OAI: oai:DiVA.org:kth-32442DiVA: diva2:410666
Subject / course
Industrial Ecology
Educational program
Degree of Master - Environmental Engineering and Sustainable Infrastructure
Uppsok
Technology
Note

KTH/Industriellt Miljöskydd, Stockholm www.ima.kth.se NR 20140804

Available from: 2016-03-26 Created: 2011-04-14 Last updated: 2016-03-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Industrial Ecology (moved 20130630)
Social Sciences Interdisciplinary

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 31 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link