Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Miljöhuset: Miljövärdering av kontorsbyggnader
KTH, School of Industrial Engineering and Management (ITM), Industrial Ecology (moved 20130630).
2001 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Viljan att förbättra miljöarbetet, uppnå krav och följa nya lagar har skapat ett växande behov av olika hjälpmedel för att kunna mäta och följa upp fastigheters miljöpåverkan. Föreliggande rapport syftar dels till att utreda möjligheterna för någon form av miljömärkning av byggnader enligt befintliga metoder och dels till att utarbeta ett förslag till hur en ny miljövärderingsmetod, Miljöhuset, skulle kunna vara uppbyggd. Det resultat som presenteras baseras på studier av befintliga miljömärkningsmetoder samt på intervjuer med olika aktörer i fastighetsbranschen.International Organization for Standardization (ISO) indelar miljömärkning av varor, produkter och tjänster i tre olika typer, Typ I, Typ II och Typ III, varav Typ I och Typ III ansågs vara tillämpliga på befintliga byggnader. Bland de befintliga miljövärderingsmetoderna finns Miljöbelastningsprofilen, som Sycon Stockholm Konsult tidigare utvecklat. För att bredda användningen av Miljöbelastningsprofilen startades nyligen ett utvecklingsprojekt kallat Miljöhuset.

Projektets mål är att utveckla en ny metod som kan användas av framförallt fastighetsägare och förvaltare för att se över och förbättra sina fastighetsbestånd. Metoden ska t ex kunna användas i samband med en ombyggnad för att jämföra en byggnads tidigare utformning med hur den kommer att vara utformad efter ombyggnaden för att åskådliggöra miljömässiga förbättringar som ombyggnaden medför. Efter genomförd värdering ska byggnaden, om den uppnår ställda krav, kunna klassas som Miljöhus. En annan förhoppning är att försäkringsbolag och finansinstitut ska se fördelarna med denna metod och kunna använda sig av den vid värdering av fastigheter som de utför inför långivning eller försäkring. Framförallt hoppas man att de ska se Miljöhusets fördelar även för sin egen verksamhet och därigenom ha möjlighet att uppmuntra fastighetsägare att låta värdera sina byggnader, t ex genom lägre försäkringspremier och förbättrade lånevillkor. För att utröna hur fastighetsägare, försäkringsbolag och kreditgivare ser på existerande metoder och om de anser att det finns utrymme för ytterligare en metod intervjuades företrädare för dessa yrkesgrupper.

De genomförda intervjuerna visade att kunskapen om miljövärderingsmetoder är mycket liten. Fastighetsägarna var den grupp som visade sig ha bäst kännedom om existerande metoder. De ansåg dock att de metoder de kände till var för alltför komplicerade och tidskrävande. Om det existerade en förenklad metod som var lättare att utföra skulle fastighetsägare använda den. Av detta drogs slutsatsen att det finns utrymme för ytterligare en metod, under förutsättning att den uppfyller de krav på enkelhet som ställs.

Försäkringsbolag och kreditgivare visade sig ha liten eller ingen kännedom om befintliga miljövärderingsmetoder, vilket delvis antogs bero på att de existerande metoderna varken är anpassade till försäkrings- eller långivningssituationen. Om en sådan anpassning gjordes skulle intresset öka. I det förslag till en ny miljövärderingsmetod som utarbetats, läggs tyngdpunkten på tre områden, inomhusmiljö, material- och mediaanvändning, som också är de områden som prioriteras i regeringens miljömål. För att möjliggöra märkning av en byggnad kommer det att krävas att vissa förutbestämda miniminivåer uppfylls inom de olika delområdena.

Delar av Miljöbelastningsprofilen kommer att kunna användas i den nya metoden, exempelvis för bearbetning av indata. För att hålla kostnaderna för värdering på en rimlig nivå och ytterligare förenkla metoden föreslås att delar av värderingen genomförs i form av självcertifiering. Erforderlig indata skulle då kunna matas in via Internet av fastighetsägaren själv och därmed reducera behovet av externa konsulter.

Place, publisher, year, edition, pages
2001. , 94 p.
Series
, TRITA-KET-IM, ISSN 1402-7615 ; 2001:8
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-32459OAI: oai:DiVA.org:kth-32459DiVA: diva2:410721
Subject / course
Industrial Ecology
Educational program
Degree of Master - Environmental Engineering and Sustainable Infrastructure
Uppsok
Technology
Supervisors
Note

www.ima.kth.se NR 20140804

Available from: 2016-03-26 Created: 2011-04-14 Last updated: 2016-03-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Industrial Ecology (moved 20130630)
Social Sciences Interdisciplinary

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 7 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link