Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
EN STUDIE AV BASKATJONDEPOSITIONEN I VÄGARS SIDOOMRÅDEN - MED INRIKTNING MOT GRUNDVATTNETS KVALITET
Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet.
2004 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Att det är många olika faktorer som kan inverka på mängden baskatjoner som sprids i vägars sidoområden, samt på vilket avstånd från vägen de sprids, är i litteraturen känt genom forskning på vägsalts spridning från vägarna. Min studie skiljer sig från tidigare gjorda studier i baskatjoners spridning i vägars sidoområden bl a genom att den visar resultat från en mer högtrafikerad väg samt från en hel saltningssäsong. Resultaten i detta examensarbete kan därför inte jämföras helt med tidigare studier, men de kan till viss del förstärka tidigare studiers resultat och teorier.

Att vägsalt och dess medförande effekter invid vägar kan inverka negativt på miljön invid vägar är i litteraturen känt då ett flertal studier har gjorts inom området. Grundvattnets hårdhet ökar pga de jonbytesprocesser som vägsaltet påverkar. Höga natriumhalter i grundvattnet kan ge negativa hälsoeffekter. Hårt grundvatten dvs med höga halter av kalcium- och magnesiumjoner ger inte, enligt litteraturen, negativa hälsoeffekter i sig utan tvärtom. Däremot kan det innebära utfällningar i ledningar och det innehåller även höga halter av kloridjoner som kan påskynda korrosion på ledningar vilket medför att metaller kan komma ut i dricksvattnet. Ett grundvatten, som pga vägsaltets (NaCl) inverkan på jonbytesprocesserna i marken blivit hårt, innehåller tidvis även höga halter av natriumjoner eftersom dessa är mobila och efter en tid når grundvattnet.

Trafikintensiteten vid provtagningsplatsen (E4 vid Kista) för de analyserade depositions- och jordproven, är ca 90 000 fordon/dygn. I detta examensarbete har depositionsprover analyserats med avseende på baskatjoner samt pH-bestämts. Depositionsproven kommer från olika avstånd från vägen i två profiler, från ett sandområde respektive ett lerområde. Markprover har i detta arbete tagits i både sandprofilen och lerprofilen för pH-bestämning.

Generellt minskade baskatjonhalterna kraftigt inom ett avstånd av 10 meter från vägen, dvs ca 70 % till > 95 % av den totala baskatjondepositionen återfanns inom 10 meter från vägen. Resultaten visade att den avtagande trenden inte var likvärdig för alla baskatjonerna.

Natriumhalterna var högst i samtliga depositionsprov, därefter kom i ordning kalcium, kalium och magnesium. Depositionsproven från sandprofilen (ett skogsområde) hade generellt lägre värden för samtliga baskatjoner jämfört med lerprofilen.

Vid en jämförelse med bakgrundsdepositionen av kalcium och magnesium i depositionsproven 2 meter från vägen var kalciumhalten 45 respektive 20 gånger högre i ler- respektive sandprofil, magnesiumhalten var 5 respektive 4 gånger högre. Natriumhalterna i depositionsproven 2 meter från vägen var 900 till 1 400 gånger högre i sand- respektive lerprofil i jämförelse med bakgrundsdepositionen. För kalium gäller 9 till 15 gånger högre värden i sand- respektive lerprofil. Jämförelserna med bakgrundsdepositionen är mycket ungefärlig, storleksordningen framkommer dock. I sandprofilen respektive lerprofilen 50 meter från vägen var natriumhalten 2 respektive 3 gånger högre, kaliumhalten 3 gånger högre respektive likvärdig (ett prov avvek). Magnesiumhalten och kalciumhalten var i båda profilerna 50 meter från vägen lägre eller likvärdig med bakgrundsvärdet.

Med avståndet från vägen sjunker pH-värdena i depositionsproven. Detta kan enligt andra studier bero på mängden vittringspartiklar från vägen. Ökad halt baskatjoner, från vägens vittringsprodukter, ger ökat pH då vittringsytorna på produkterna binder vätejoner.

6

Lerprofilens pH-värden i jordprov och depositionsprov, mätperiod I, är relativt lika. Ler- och sandprofilens jordprov 2 meter från vägen är likvärdiga (pH ca 7,6), sandprofilens pH-värde avtar sedan markant. Vid 10 meter från vägen har sandprofilen pH-värde ca 3,6 och lerprofilen 7,33, vid 50 meter från vägen är värdena ca 3,6 respektive 5,7. Enligt litteraturen påverkar rotsystem och humussyror pH-värdena, eventuellt kan detta vara fallet i sandprofilen. Hur mycket ett grundvatten nära en väg påverkas av vägsaltet, när det väl har infiltrerats i marken, vad gäller vattnets hårdhet är bl a beroende av hur stora spädningseffekterna är och katjonbyteskapaciteten (CEC) i marken. CEC är sannolikt beroende av flera faktorer t ex, vilken typ av lerpartiklar som finns i marken, om de är pH-beroende eller inte, samt hur stor mängd natriumjoner som finns i marken.

Place, publisher, year, edition, pages
2004.
National Category
Geochemistry
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-53352OAI: oai:DiVA.org:kth-53352DiVA: diva2:469970
Subject / course
Ground Water Chemistry
Uppsok
Life Earth Science
Supervisors
Available from: 2012-07-26 Created: 2011-12-27 Last updated: 2012-07-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Geochemistry

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 175 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf