Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Underhållsplanering hos Trafikverket: Effektmodeller och pedagogiskt redovisning av motiv - En förstudie
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Real Estate and Construction Management, Building and Real Estate Economics.ORCID iD: 0000-0002-2517-6884
2010 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

För perioden 2010-2021 har riksdag och regering anvisat en planeringsram på 136 miljarder kronor för drift och underhåll av statliga vägar där det största verksamhetsområdet underhåll av belagd väg omsätter omkring 3 miljarder kronor årligen. I underlaget till nationell plan för vägtransportsystem (NPVS) äskas en högre summa på grund av eftersatt vägunderhåll.

Denna studie fokuserar på att genom intervjuer och en enkätundersökning klarlägga prioriteringsgrunder för den tilldelade medel och hur informationen bakom besluten har samlats och dokumenterats.

Resultaten visar att projektledare beläggning har bra kännedom om sina områden men det är kunskap som inte alltid är dokumenterade på ett tillgängligt sätt för andra i organisationen. Dessutom saknas det enhetlighet över landet i dokumentation av erfarenhet och av åtgärderna. Eftersläpande underhåll definieras av en majoritet av projektledare som "att alla vägar inte uppnår en bestämd målstandard" men om det fastställd målstandard i regionen eller beläggningsområde eller något annat är inte tydligt blir det svårt att bestämma storleken på eftersläpande underhåll. Samhällsekonomiska bedömningar är implicit i beslut om underhåll men undersökningen inte har kunnat fastställa att någon samlad effektmodell används av projektledarna i underhållsplanering utöver den individuella erfarenhetsbanken. Prioritering mellan att göra en större åtgärd istället för att fortsätta låga och lappa bygger delvis på önskemål samt på en strävan att samordna aktiviteter för att budgeten ska räcka så långt som möjligt. Befintliga avancerade verktyg i PMS används inte och en majoritet av projektledare håller sig med enklare Excel dokument och diagram i sin dokumentation av kunskap om vägtillståndet.

En slutsats är att innan en diskussion om optimal underhållsnivå tar vid, borde mer fokus läggas på redovisning av vad den befintliga anslag har använts till och hur prioriteringen har gått till samt att försöka förstå vilka implicita effektmodeller som används. Först därefter går det att bedöma vad ytterligare resurser skull leda till för insatser och vilka samhälleliga effekter som skulle uppstå.

Under överskådlig tid kommer inte heltäckande vetenskapligt underbyggda effektmodeller att vara tillgänglig. Den lokala kunskapen är viktig och frågan är om inte en mer decentraliserade underhållsplanering borde accepteras. Tonvikten i styrningen blir då mer att kräva en mer utförlig dokumentation om planerings- och prioriterings kriterium för att kunna följer upp arbetet. För att man på centralnivå ska ha koll på att det görs "rätt" i regionerna behövs det tydliga riktlinjer om vilken information som ska samlas in för att behålla tillsyn, så att det sen kan föras en dialog mellan ledning och lokala enheter Idag är mycket av arbetet individbetonat vilket framgår av att till och med projektledare inom samma region har olika uppfattningar om rutiner och strategier.

Enligt vår mening är ett intressant nästa steg för att utveckla underhållsplaneringen att genom "deltagande observation" försöka fånga upp och kodifiera hur erfarna projektledare tänker. Detta projekt skulle kunna genomföras som ett kombinerat tekniskt/ekonomiskt projekt eftersom båda typerna av kompetens behövs för att förstå tankeprocesser och beslutskriterier. Implicita effektmodeller kan identifieras och steg för steg göras mer explicita och underbyggda. Hypotesen är dock att det alltid kommer att finnas "lokal kunskap" och erfarenheter av hur komplexa objekt är som går utöver effektmodellerna och att systemet för underhållsplanering måste göra det möjligt att kombinera utvecklade effektmodeller med denna lokala kunskap. Genom att utnyttja projektledarnas Excel kunskaper kan t ex en enkel LCC kalkyl modell utvecklas till att visa effekter av olika åtgärder som scenarion i planeringsarbetet. Idag bygger beslut på subjektiva beskrivningar som i sig är grundat på erfarenhet men svåra att redovisa. En enkel beslutsmodell baserat på några få parametrar i Excel skulle t ex ge ökade transparens av prioritering av åtgärder inom en given budget och därefter på ett pedagogiskt sätt visa konsekvenserna av att inte få det medel som äskas.

Place, publisher, year, edition, pages
2010. , 42 p.
Series
KTH; Fastigheter och byggande; Uppsatser och rapporter på svenska, 2010:2
Keyword [sv]
Underhåll, underhållsplanering, infrastruktur, Trafikverket, Sweden
National Category
Business Administration
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-59592OAI: oai:DiVA.org:kth-59592DiVA: diva2:475918
Note
QC 20120111Available from: 2012-01-11 Created: 2012-01-11 Last updated: 2012-01-11Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Underhållsplanering hos Trafikverket(1150 kB)151 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1150 kBChecksum SHA-512
ad3c55f24e2a73510e128cfbe4edbac7f2a3555cf36dc3a8b6b8f1992075f261c968c8493618619e8b98f5979edb55b84cd9e9a5fcd38fdb876a176164e1a510
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Muyingo, Henry

Search in DiVA

By author/editor
Muyingo, Henry
By organisation
Building and Real Estate Economics
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 151 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 181 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf