Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Referensscenario för utsläpp av växthusgaser i Stockholms stad fram till 2015
KTH, School of Industrial Engineering and Management (ITM), Industrial Ecology.
KTH, School of Industrial Engineering and Management (ITM), Industrial Ecology.
KTH, School of Industrial Engineering and Management (ITM), Industrial Ecology.
2007 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Uppföljningen av Stockholms stads handlingsprogram visade att Stockholms stads utsläpp av växthusgaser sjönk mellan 2000-2005 så att man nådde sitt mål att gå från 4,5 ton CO2-ekv.per capita år 2000 till 4,0 ton CO2-ekv. år 2005. Stockholms stads arbete för att ytterliggare minska växthusgasutsläppen fortsätter i och med det uppdrag Miljöförvaltningen fick av Miljö- och fastighetsborgarrådet Ulla Hamilton om att undersöka hur utsläppen av växthusgaser kan sjunka till 3,5 ton CO2-ekv. respektive 3,0 ton CO2-ekv. per capita år 2015. Denna rapport är ett underlag till Miljöförvaltningens arbete och utlåtande i frågan. Rapporten presenterar ett business-as-usual-scenario över växthusgasutsläppen inom Stockholms stads kommungräns fram till 2015. Utsläpp från uppvärmningssektorn, elanvändningen och transportsektorn redovisas i scenariot. Scenariot omfattar inte utsläpp av stockholmarnas resande utanför kommungränsen t ex flygresor från Arlanda och Skavsta, ej heller omfattar scenariot utsläpp på grund av stockholmarnas konsumtion av varor och tjänster. Utsläppen av växthusgaser i denna rapport omfattar utsläpp av växthusgaserna koldioxid, metan och kvävedioxid samt så har utsläppen ett livscykelperspektiv. Referensscenariot visar att utsläppen av växthusgaser sjunker med ca 500 kton CO2-ekv. frånca 3 070 kton CO2-ekv. år 2005 till ca 2 580 kton CO2-ekv. år 2015. Det är en minskning om ca 16 %. Scenariot innefattar effekter ifrån återinförandet av trängselskatten samt FortumVärmes två nya kraftvärmeverk i Värtan och Brista. Exkluderas dessa effekter blir utsläppenår ca 340 kton högre år 2015 (dvs. totalt ca 2 900 ton CO2-ekv.). Uppvärmningssektorn minskar sina utsläpp av växthusgaser med ca 360 kton CO2-ekv. mellan 2005-2015 i scenariot. Med denna minskning sjunker uppvärmningssektorn sin andel av totala utsläppen från 45 % till 39 %. Utsläpp av växthusgaser från elanvändningen sjunker med ca 50 kton mellan 2005-2015. Trots att utsläppen minskar från elanvändningen ökar dess andel av totala växthusgasutsläppen i staden från 31 % till 34 %. Transportsektorn minskar sina utsläpp med ca 90 kton CO2-ekv. mellan 2005-2015 men ökar ändå sin andel av de totalautsläppen från 24 % till 26 % under samma tidsperiod. Med denna minskning av växthusgasutsläpp samt med en ökade befolkning under perioden 2005-2015 med ca 60 000 minskar utsläppen per capita från ca 4,0 ton CO2-ekv. år 2005 till ca 3,1 ton CO2-ekv. år 2015. För att nå Stockholms stads målnivå om 3,0 ton CO2-ekv. percapita behöver utsläppen totalt sett minska med ytterliggare 85 kton CO2-ekv. år 2015. Energianvändningen för uppvärmning och el ökar med ca 880 GWh mellan 2005-2015 (+ 6%) och vägtrafikarbetet i staden ökar med ca 336 miljoner fordonskilometer mellan 2005-2015 (+ 11 %).Två stora faktorer påverkar hur utsläppen av växthusgaser utvecklas fram till 2015; den nordiska elmixens bränslesammansättning och fjärrvärmens bränslesammansättning. Referensscenariot visar att av den totala minskningen av utsläppen mellan 2005-2015 om ca 500 kton beror ca 73 % (ca 360 kton) på Fortums nya kraftvärmeverk och konvertering till fjärrvärme. Tillsammans påverkar nordiska mixen och fjärrvärmen ca 60 % av de totalautsläppen år 2015. Känslighetsanalysen visar att en förändring av mixarna påverkar utsläppenså att utsläppen per capita år 2015 ökar till 3,4 ton CO2-ekv. jämfört med referensscenariot år 2015. Den stora minskningen av utsläppen sker inom uppvärmningssektorn vilket beror på stora tekniska investeringar i energisystemet men visar också på att nästa steg i utvecklingen för att minska utsläppen av växthusgaser inte kommer vara lika enkel inom områdena transport och elanvändning.

Abstract [en]

The follow-up of Stockholm’s Action Programme on Climate Change showed that thegreenhouse gas emission from Stockholm City was reduced between 2000 and 2005.Stockholm City reached it’s emission targets of 2005, i.e. 4,0 tonnes CO2-equivivalent percapita compared to 5,3 tonnes CO2-eq. per capita in the year 2000. Commissioned by the viceMayor Ulla Hamilton the Environmental division examine possibilities to further reducegreenhouse gas emissions to 3,5 tonnes CO2-eq. and/or 3,0 tonnes CO2-eq. per capita by theyear 2015. This report forms a basis for the Environmental division’s statement on thecommission.The report presents a business-as-usual-scenario for the continuing greenhouse gas emissionsin the Stockholm City to the year 2015. Emissions from the heating sector, electricity use andthe transport sector are included in the scenario. Emissions from transportations outside theStockholm City geographical border by the inhabitants of Stockholm i.e. long distance travelby car, train and flight are not included in the scenario. Neither are emissions due toconsumptions of goods and services included. The greenhouse gas emissions in this reportcomprise of carbon dioxide, methane and nitrous oxide expressed as CO2-equivalents. Theemissions have a life cycle assessment perspective.The scenario shows that the greenhouse gas emissions reduce by ca 500 kton CO2-eq.between 2005 and 2015 i.e. emissions drops from ca 3 100 kton CO2-eq. in 2005 to 2 580kton CO2-eq. in 2015. This includes effects of reinstatement of the congestion fees and thetwo new Combined Heat and Power (CHP) plants in Värtan and Brista. Are these effectsexcluded the total emissions are set to be 340 kton CO2-eq. higher in 2015 (i.e. total of 2 900kton CO2-eq.).The heating sector reduces it’s emissions by ca 360 kton CO2-eq.between 2005 and 2015.Their share of the total emissions falls from 45 % to 39 %. Emissions from the electricity usereduce by ca 50 kton CO2-eq. between 2005 and 2015. Despite a drop in the emissions theirshare of the total emissions increases from 31 % to 34 %. The transport sector also reducesit’s emissions by ca 90 kton CO2-eq. between 2005 and 2015 but still their share of the totalemissions increases from 24 % to 26 % during the same time period.With an increase of the population in Stockholm City by 60 000 the emissions per capitadrops from ca 4,0 tonnes CO2-eq. year 2005 to 3,1 tonnes CO2-eq. year 2015. To reachemission targets set by Stockholm City of 3,0 tonnes CO2-eq. per capita the emissions need toreduce further by 85 kton CO2-eq. in 2015.The energy use for heating and electricity increases by ca 880 GWh between 2005 and 2015(i.e. + 6 %) and the road traffic in Stockholm City increases by 336 million vehicle kilometerbetween 2005 and 2015 (i.e. + 11 %).Two major factors that have a heavy impact on the development of the emissions to 2015 arethe compositions of fuels of both the Nordic electricity mix and the district heating mix. Thescenario shows that 73 % of the total greenhouse gas emission reduction between 2005 and2015 depends on the new CHP plants and also transitions to district heating. The scenarioshows that the two mixes affect approximately 60 % of the total emissions in 2015. Ouranalysis of sensitivity shows that a change in the mixes affects the total greenhouse gas 

emissions so that the emissions per capita year 2015 increases to 3,4 tonnes CO2-eq.compared to the business-as-usual-scenario.The greater amount of greenhouse gas emission reduction take place in the heating sector, thisis due to large technical investments in the energy system which shows that the next step tofurther reduce greenhouse gas emissions will not come as easy in the transport sector andelectricity use sector.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm, Sweden: Industrial Ecology, KTH , 2007. , 91 p.
Series
Trita-IM, ISSN 1402-7615 ; 28
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-80699OAI: oai:DiVA.org:kth-80699DiVA: diva2:496647
Note
QC 20120306Available from: 2012-02-10 Created: 2012-02-10 Last updated: 2012-03-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Brandt, NilsFahlberg, KristinJohansson, Stefan
By organisation
Industrial Ecology
Social Sciences Interdisciplinary

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 277 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf