Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Klimatanpassning av det svenska vägtransportsystemet: En diskussion om vilka åtgärder som kan vara samhällsekonomiskt lönsamma för att förhindra naturolyckor och deras konsekvenser
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Urban Planning and Environment, Environmental Strategies.
2012 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Klimatförändringarna är idag ett faktum och klimatanpassning har identifierats som en av transportsektorns stora framtida utmaningar. Antalet naturolyckor, som översvämningar och bortspolade vägar, som påverkar transportinfrastrukturen väntas öka i ett förändrat klimat. Sådana olyckor förekommer också redan idag. T ex i samband med snösmältningen i Norrland 2010 översvämmades älvar, åar och mindre vattendrag och vägar underminerades eller spolades bort. 150 vägpartier skadades och 64 vägar stängdes av. Återställningskostnaderna uppskattades till 100 miljoner kronor.

Trafikverket behöver anpassa väginfrastrukturen för att klara det ökande antalet naturolyckor. Samtidigt finns begränsade resurser, varför anpassningen behöver vara så kostnadseffektiv som möjligt. Verket saknar idag kunskap om vilka typer av åtgärder respektive vilka platser som är lönsammast att implementera/åtgärda för att förhindra eller minska konsekvenserna av naturolyckor. Eftersom denna typ av kunskap saknas syftar examensarbetet till att öka kunskapen om vilka åtgärder som är mest lönsamma genom att studera ett antal fall med översvämningar och bortspolad väg. Fallen är dels två hypotetiska fall med bortspolad väg, dels tre verkliga fall med översvämningar. Konsekvensen av en naturolycka beskrivs av skador på tillgångar (person, egendom, finans, miljö och immateriell) som definieras av Trafikverkets metod Riskanalys Vald Vägsträcka. Det finns två typer av åtgärder för att minska risken för naturolyckor; sannolikhetsreducerande åtgärder som minskar sannolikheten för en olycka och konsekvensminskande åtgärder som minskar konsekvensen av en olycka. Nettomervärdeskvoten används för att beräkna lönsamheten med olika åtgärder för de olika fallen. Utifrån fallen förs sedan en diskussion om vilka typer av åtgärder som är mest samhällsekonomiskt lönsamma. I denna är klimatförändringarnas konsekvenser i Sverige hela tiden en central faktor.

Examensarbetet visar att en åtgärds lönsamhet bestäms av åtgärdskostnaden och vilka tillgångar den minskar eller förhindrar skada på. De vanligaste och därför viktigaste skadekostnaderna är avstängningskostnad (finans) och återställningskostnad (egendom) för vägen. I de studerade översvämningsfallen bestäms lönsamheten för alla åtgärdstyper av avstängningskostnaden för vägen. I räkneexemplen för bortspolad väg finns tre skadade tillgångstyper; person, egendom och finans (avstängningskostnad). Sannolikhetsreducerande åtgärder beror på alla dessa medan konsekvensminskande åtgärder beror på avstängningskostnad. Konsekvensminskande åtgärder framstår alltid som lite mindre lönsamma än vad de är, eftersom indirekta vägavstängningskostnader inte finns med i någon av Trafikverkets modeller.

I ett förändrat klimat blir översvämningar och bortspolningar vanligare och därmed blir alla typer av åtgärder lönsammare. Åtgärder som idag är olönsamma kan bli nödvändiga för att lyckas reducera framtida risker. Existerande klimatmodeller är inte tillräckligt exakta för att kunna säga precis hur sannolikheten för naturolycka ändras från en plats till en annan. För att kunna prioritera optimalt behöver också riskerna i dagens klimat vara kända. Köpenhamnsdiagnosens slutsatser samt att utsläppen av växthusgaser är värre än i A2-scenariot gör att naturolyckor är sannolikare än vad som beskrivs i rapporterna som citeras i examensarbetet. Framtida skadekostnader är alltså större än Trafikverket räknat med och åtgärder blir därför både angelägnare och lönsammare. En viktig riskaspekt vad gäller klimatförändringarna är att ingen vet exakt vad som kommer hända. Om extremväder får nya förlopp, är det inte rimligt att räkna med att saker kommer fungera på samma som tidigare. T ex skulle det kunna innebära att frekvensen personskador ändras, om inga nya åtgärder för att förhindra dem vidtas.

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , 87 p.
Series
SoM EX, 2012-02
Keyword [sv]
Vägtransportsystemet, Klimatanpassning, Samhällsekonomiska kalkyler, Åtgärder, Fallstudie, Översvämningar, Bortspolad väg
National Category
Other Civil Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-86699OAI: oai:DiVA.org:kth-86699DiVA: diva2:500969
External cooperation
Trafikverket
Subject / course
Environmental Strategies
Educational program
Degree of Master - Sustainable Urban Planning and Design
Presentation
2012-02-02, 21:49 (Swedish)
Uppsok
Technology
Supervisors
Examiners
Available from: 2012-02-14 Created: 2012-02-13 Last updated: 2012-02-14Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Alquist, Kerstin
By organisation
Environmental Strategies
Other Civil Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 290 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf