Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Projektering av handelsfartyg och möjligheten att reducera sjöfartens koldioxidutsläpp med hjälp av Energy Efficiency Design Index.
KTH, School of Engineering Sciences (SCI), Aeronautical and Vehicle Engineering.
2011 (English)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Den har rapporten borjar med en essa, en personlig reflektion kring sjofartens marknader,

aktorer och miljoproblem. Sedan beskrivs projekteringen av ett fartyg som kan transportera stora

mangder vete fran Houston i Texas till Yokohama i Japan. Transportarbetet delas upp pa tre

bulkfartyg med en langd pa 220 m, en maximal bredd pa 31.5 m och ett djupgaende pa 12 m i

fullt lastat tillstand. Blockkoefficienten

CB ar 0.87. Fartygets stabilitet analyseras med hjalp av GZkurvor

vilka visar hur den ratande havarmen

GZ beror av krangningsvinkeln. Fartyget uppfyller

sjofartsmyndigheternas krav bade i fullt lastat tillstand och i ballastkondition. Propellerdiametern

valjs till 7.2 m och med hjalp av propellerkaraktaristikor bestams verkningsgraden for olika

stigningsforhallanden. Propellern visar sig vara dalig med hansyn till kavitationsrisken for den

bladarearatio som valts och det kommer darfor behovas en noggrannare analys av propellern och

fartygets effektbehov. Rapportens sista del beskriver Energy Efficiency Design Index, ett matt pa

hur mycket koldioxid ett fartyg slapper ut per ton fraktad last och sjomil. Formeln harleds och

EEDI beraknas sedan for ett roro-fartyg. Fartygets EEDI maste reduceras ordentligt och flera

olika optimeringsmojligheter tas upp. Bast resultat ger byte av bransle till flytande naturgas eller

byte av motor. Det mest realistiska ar dock att minska fart och maskineffekt vilket inte gor EEDI

till ett incitament for att infora ny alternativ teknologi. Formeln for hur EEDI beraknas maste

uppdateras, sarskilt for roro-fartyg, och det maste sakerstallas att ett lagt EEDI inte kan uppnas

for latt.

Place, publisher, year, edition, pages
2011. , 69 p.
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-103308OAI: oai:DiVA.org:kth-103308DiVA: diva2:559796
Uppsok
Technology
Available from: 2012-10-10 Created: 2012-10-10 Last updated: 2012-10-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Aeronautical and Vehicle Engineering
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 31 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf