Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Sjöfartshandel och energieffektiva fartyg.
KTH, School of Engineering Sciences (SCI), Aeronautical and Vehicle Engineering.
2011 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

- 3 -

SAMMANFATTNING

Sjöfarthandeln bedrivs i hela världen. Marknaden är stor och det handlar om frakter av allt från frukt som skeppas från Sydamerika till bilar som importeras från Japan till Sverige. Sett till volym är trampsjöfarten som innefattar frakt av bl.a. råolja och malm den största sektorn inom sjöfartshandeln.

Sjöfarten är sett till mängden transporterat gods på många sett fördelaktigt jämfört andra transportalternativ. Tyvärr är sjöfarten inte helt befriat från miljöproblem och International Maritime Organization är ett internationellt fackorgan som idag arbetar intensivt med bl.a. problemen kring koldioxidutsläppen samt hanteringen av ballastvatten.

I fartygsprojekteringen designas två fartyg för att varje månad transportera 400 000 ton järnmalm från Narvik till Port of Everglades i Florida. Fartygen är 315 meter långa och har en maximal bredd på 48 meter. Med en marschfart på 14 knop tar resan 16 dagar till sjöss.

Beräkningar på fartyget motstånd genomförs också för att veta effektbehovet. I lastat tillstånd och med marschfarten 14 knop blir motståndet 1290 kN och släpeffekten 9,3 MW. För att driva fartyget används en fem-bladig propeller som bestämts med hjälp av karaktäristikor från SSPA. Den valda propellern har framdrivningstalet 0,39 och ett stigningsförhållande på 0,6.

I strävan att minska sjöfartens bidrag till koldioxidutsläppen har International Maritime Organization tagit fram Energy Efficiency Design Index (EEDI). Indexet beskriver hur mycket ett fartyg påverkar omgivningen i förhållande till den nytta samhället har av fartyget.

Om EEDI införs som en måttstock för hur energieffektiva framtida fartyg är kommer troligtvis de flesta rederier behöva sänka sina marschfarter. Av den anledningen anser många kritiker att indexet inte lämpar sig för Ro-Ro fartyg och RoPax färjor. Studier tyder dock på att Ro-Ro fartygen inte alltid är det självklara transportalternativet sett till framför allt koldioxidutsläppen och så länge Ro-Ro fartygen kör med bunkerolja så slår EEDI med viss rätt hårt mot de fartygen. Lastbilstransporter har under de senaste decennierna haft en mycket positiv utveckling när det gäller utsläppen av bl.a. koldioxid och kan därmed vara ett klart möjlig alternativ till Ro-Ro frakter vid "short sea shipping".

Place, publisher, year, edition, pages
2011. , 50 p.
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-103301OAI: oai:DiVA.org:kth-103301DiVA: diva2:559799
Uppsok
Technology
Available from: 2012-10-10 Created: 2012-10-10 Last updated: 2012-10-10Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Aeronautical and Vehicle Engineering
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 160 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf