Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att planera Bromma flygplats: Om arkitekternas insats i den ursprungliga planeringen
KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Architecture. (arch•plan)
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Bromma flygplats ca 8 km väster om Stockholms innerstad invigdes våren 1936 och fungerade som Sveriges huvudflygplats för civil flygtrafik fram till det att Stockholm-Arlanda flygplats öppnades 1962. Från 1909 och framåt 1920 användes Ladugårdsgärde för de första flygverksamheterna. Omkring 1915 öppnades den militära flygplatsen i Barkarby ca 19 km nordväst om centrum. Under 1920-talet användes Barkarby för viss civil flygtrafik. 1921 öppnades en sjöflyghamn vid Lindarängen, varifrån man samma år startade en sjöflygstrafik till Helsingfors-Tallin.

     1923 öppnades en landflygplats för reguljär flygtrafik vid Bulltofta utanför Malmö, samma år som Göteborgs kombinerade landflygplats/sjöflyghamn Torslanda också öppnades. Eftersom Stockholm saknade landflygplats kom Bulltofta att fungera som den svenska huvudflygplatsen, varifrån de viktigaste utrikeslinjerna utgick. Om affärsmän och politiker i Stockholm ville flyga ut i Europa fick de fram till 1936 börja med att ta nattåget till Malmö, för att dagen därpå börja sin flygresa från Bulltofta.

     Redan 1919 inleddes de utrednings- och beslutsprocesser, som så småningom skulle leda fram till att huvudstaden fick sin första landflygplats för reguljär flygtrafik. Essayen beskriver hur den lokaliserades och planerades. Under slutfasen av planeringen 1933-34 gavs "utredningsuppdrag" till fyra arkitekter, för att få fram förslag till flygplatsbyggnadernas placering och utformning. I förekommande facklitteratur beskrivs detta i de flesta fall som en arkitekttävling. Men var det verkligen fråga om en sådan? Min genomgång visar att grundläggande villkor för att "utredningsuppdragen" skulle benämnas arkitekttävling, enligt de regler som gällde vid tiden för den påstådda tävlingen, inte uppfylls i det program arkitekterna arbetade efter.

     Essayen bygger på källstudier av den för flygplatsutbyggnaden ansvariga kommunala Flyghamnsstyrelsens protokoll och de övriga handlingar med relevans för "utredningsuppdragen", som finns i Stockholms Stadsarkiv, samt uppgifter i samtida facktidskrifter, övrig litteratur som beskriver Brommas ursprungliga planering och anläggande samt biografier över de deltagande arkitekterna.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH , 2013.
Series
TRITA-ARK. Forskningspublikationer, ISSN 1402-7453 ; 2013:2
Keyword [sv]
Bromma flygplats, tävling, arkitektur
National Category
Humanities
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-119782OAI: oai:DiVA.org:kth-119782DiVA: diva2:612470
Note

NQC 2014

Available from: 2013-03-21 Created: 2013-03-21 Last updated: 2014-05-21Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Beckman, Mats
By organisation
Architecture
Humanities

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 120 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf