Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Beräkning av koldioxidutsläppet från bostadssektorn i Stockholms län
KTH, School of Industrial Engineering and Management (ITM), Energy Technology.
KTH, School of Industrial Engineering and Management (ITM), Energy Technology.
2013 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Estimation of Carbon Dioxide Emissions from the Residential Building Sector in the county of Stockholm (English)
Abstract [en]

During the last decades the housing sector has increased continuously, and housings and services accounted for 40 % of the energy usage in Sweden during 2011. The expansion in number of buildings in society has resulted in an increase in both energy usage and emissions of greenhouse gases. It is crucial to enable a sustainable development of society and as a result, the demand to reduce the emissions of carbon dioxide is a current question.

 

In this study, the carbon dioxide emitted from the housing sector in Stockholm is estimated. The housing sector can be divided into different types of houses such as apartment blocks, single-family houses and holiday houses. By collecting information of the energy purchased in respective households, a computational model is generated that calculates the total emission of carbon dioxide. The computational model is created in Excel and based on various assumptions and boundaries regarding the production of electricity and district heating. The environmental impact of the energy purchased is studied through a lifecycle perspective and the energy statistics is studied through an average perspective. The model is designed to calculate the emission factor from the electricity production through a Swedish, Nordic and Northern European perspective. The model also generates a value of the emission factor for the district heating system in Stockholm. By combining the emission factors and the energy statistics, a value of the total emission of carbon dioxide from the housing sector is obtained.

 

A case study is implemented by examining the energy usage for the year of 2010. The emission of carbon dioxide during the year was approximately 1.3 million tones. By taking the import of electricity into account in the Swedish perspective, the result was obtained.

When the Swedish electricity mix was replaced with the European mix, the amount of carbon dioxide increased approximately 3 times. As a result of the cold climate and low production due to recession during 2010, limited flow in water reservoirs and low production in nuclear power plants the emissions was approximately 30 000 tonnes higher compared to the year before. By assuming a Swedish electricity mix, the case study shows that the emission per square meter is the highest in apartment blocks, while the emissions from the single-family houses and holiday houses are relatively low in comparison.

 

According to the sensitivity analysis the emission is essentially affected by the import of electricity. The efficiency in power plants also affects the result of the electricity mix in the Nordic and Northern European perspective. However, the selection of electricity mix in the production of district heating, biomass fuel in single-family houses and efficiency in boilers and burners are practically insignificant in the final result.

Abstract [sv]

Bostadssektorn har ökat kontinuerligt under de senaste decennierna och under 2011 stod bostäder och service för 40 % av Sveriges totala energianvändning. Ökningen av antalet bostäder och lokaler i samhället leder till en ökad energianvändning och växthusgasutsläpp. Att minska andelen utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid, i samhället är alltid en aktuell fråga och en strävan att minska energisystemets miljöeffekt är därför mycket viktig för en hållbar utveckling.

 

I denna studie undersöks och uppskattas koldioxidutsläppet från bostadssektorn i Stockholms län, och detta genom att studera energianvändningen i bostäderna som huvudsakligen delas in i subsektorerna flerbostadshus, småhus och fritidshus. Genom att sammanställa respektive subsektors totala energianvändning, med avseende på dess köpta energi, tas en beräkningsmodell fram som omvandlar den köpta energin till en mängd koldioxidutsläpp. Beräkningsmodellen skapas i Excel med gjorda antaganden och olika systemgränser för köpt el och fjärrvärme. Den köpta energins miljöeffekt studeras ur ett livscykelperspektiv och energistatistiken miljövärderas ur ett genomsnittsperspektiv. Modellen konstrueras för beräkning av emissionsfaktorer för elmix ur ett svenskt, nordiskt och nordeuropeisk elsystem samt för fjärrvärmemixen i Stockholms län. Dessa emissionsfaktorer, inklusive inmatningsvärden för den använda energin, används för att beräkna det totala koldioxidutsläppet från bostadssektorn.

 

En fallstudie genomförs för att beräkna koldioxidutsläppet från bostadssektorn år 2010 med hjälp av modellen. Resultatet visar att koldioxidutsläppet för detta år var ungefär 1,3 miljoner ton vid beräkning med svenskt medelel med hänsyn till nettoimport, och om beräkning utförs med europeisk elmix blir utsläppet tre gånger större. Koldioxidutsläppet år 2010 är nästan 30 tusen ton mer än föregående år och detta bland annat på grund av det kalla klimatet i kombination med dålig tillrinning i vattenmagasinen, låg kärnkraftproduktion och lågkonjunktur. Resultatet ur fallstudien visar även att koldioxidutsläppet per kvadratmeter är störst i flerbostadshus, medan utsläppet från småhus och fritidshus ligger på en förhållandevis låg nivå i jämförelse, då elen beräknas ur ett svensk elsystem.

 

Känslighetsanalysen av fallstudien visar att importen av el har en stor inverkan på resultatet. Även verkningsgrad i kraftverken är en parameter som påverkar resultatet för nordisk och nordeuropeisk elmix. Däremot är valet av elmix i fjärrvärmeproduktionen, biobränslemix i småhusen samt verkningsgraden i pannor och brännare i de enskilda hushållen nästan obetydligt för slutresultatet.

Place, publisher, year, edition, pages
2013.
National Category
Energy Engineering
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-123832OAI: oai:DiVA.org:kth-123832DiVA: diva2:631130
Subject / course
Energy Technology
Educational program
Master of Science in Engineering - Mechanical Engineering
Supervisors
Examiners
Available from: 2013-06-24 Created: 2013-06-19 Last updated: 2013-06-24Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(2278 kB)414 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 2278 kBChecksum SHA-512
5da8d66ab35de7b65bd8cce1e321d98809d426e5d2e77e17b39da8985e30de3fabaa4fe178e22140c4d4ffde89b71f6fe3b7762482ba46039ddd1712ee7bb8a9
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Energy Technology
Energy Engineering

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 414 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 152 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf