Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ekopiloter
KTH, School of Technology and Health (STH).ORCID iD: 0000-0001-9504-0723
2013 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

SammanfattningHaninge‐ och Tyresö kommuner har i samarbete med KTH genomfört ett projekt –Ekopiloterna ‐ med tio familjer och sju kommunala enheter. Projektet kompletterar andraliknande projekt i Sverige genom att även inkludera verksamheter/enheter inom kommunerna.Projektet, som pågick under ett år, syftade till att minska utsläppen av växthusgaser och övrigmiljöpåverkan. Resultaten visar tydligt att det går att göra miljö‐ och klimatframsteg utan attman upplever en försämring av livskvalitet eller innehåll i verksamheten.Ekopiloterna i projektet har upplevt att de själva fått stor vinning av att vara miljö‐ ochklimatsmarta. Ekopilotfamiljerna minskade sina totala utsläpp av klimatgaser med 16 % – ellercirka 20 ton ‐ vilket ungefär motsvarar utsläppen från sju genomsnittssvenskars bilresor per år.Den största minskningen skedde inom kategorierna shopping och återvinning därEkopilotfamiljerna totalt minskade sina utsläpp med 49 %.Ekopilotåret var indelat i sju olika teman: Resor, Konsumtion/Avfall/Återvinning, Semester,Mat, El & Energi, Vatten och Egen Utmaning. I slutet av året genomförde Ekopiloterna enranking av hur svårt det är att vara miljö‐ och klimatsmart inom respektive tema. Bådefamiljerna och enheterna ansåg att ”Avfall/återvinning” och ”Mat” var de områden som varlättast att förändra. Det svåraste området var, enligt familjerna, ”Semestern”, där man inteville göra avkall på spännande resmål eller på besök hos släkt och vänner långt bort. Det nästsvåraste området för familjerna var ”Resor” där vardagspusslet ofta inte höll för de mermiljövänliga, men mer tidskrävande, alternativen. Enheterna rankade ”Konsumtion” som denallra svåraste, då man på en arbetsplats inte alltid kan påverka vad som köps in.Ekopilotprojektet har jobbat med en framgångsrik kombination av Kunskap – Uppgifter –Coachning – Uppföljning. Inspiratörer har varit föreläsare som är experter inom respektiveämnesområde. Målet har varit att inspirera till att göra mer miljö‐ och klimatriktiga val undermottot; ”Det är bättre att göra 80 % rätt än 100 % fel.” Projektet har resulterat i en rad godaexempel som nu kan spridas i kommunerna för att inspirera andra. Ekopilotprojektet har ocksåidentifierat ett antal hinder för miljö‐ och klimatsmarta val. Enheterna upplevde att deschablonavtal för el och värme som tillämpas hämmade personalens motivation att varaenergismarta. Likaså upplevdes upphandlingsavtalen ibland hindrande för att köpa tillexempelbegagnad utrustning. I anslutning till varje tema har Ekopiloterna också gett tips till politikerhur de kan underlätta för medborgarna att bli mer miljö‐ och klimatsmarta. Tips finns även tillvänner och kollegor hur man kan leva mer miljö‐ och klimatsmart.Samtliga deltagare har varit nöjda, eller mycket nöjda, med projektet och de vill se någon typav fortsättning och uppföljning. Projektet rekommenderar att kommunerna går vidare medEkopiloterna och tar hand om och följer upp den entusiasm som har väckts. För enheternarekommenderas att starta nya Ekopilotgrupper enligt samma koncept. Potentialen för att göramiljö‐ och klimatförbättringar är stor, pengar kan på sikt sparas och – inte minst – ärkommunen en viktig förebild för medborgarna. Om kommunen inte visar att de arbetar aktivtmed frågorna, minskar engagemanget bland de som bor där. Projektet rekommenderar ocksåatt kommunen använder den kunskap de har fått in via familjerna att man visar upp ochanvänder Ekopilotfamiljerna i kommunikationen och att man bjuder in till återträffar ochföreläsningar.Till sist kan det vara värt att påpeka att trots att familjerna mätbart minskat sina utsläpp ochatt både enheter och familjer gjort många goda insatser under året, är de uppnådda nivåernafortfarande långt ifrån de nivåer som krävs för en globalt hållbar livsstil. Detta är en gigantiskutmaning som kräver politiska beslut. Men projektet visar att med kunskap och inspiration kanman komma en bra bit på vägen – och samtidigt få nöjda medborgare på köpet.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: KTH Royal Institute of Technology, 2013.
National Category
Engineering and Technology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kth:diva-136867Local ID: TRITA-CHB 2013:2OAI: oai:DiVA.org:kth-136867DiVA: diva2:677366
Available from: 2013-12-09 Created: 2013-12-09 Last updated: 2013-12-09

Open Access in DiVA

fulltext(1488 kB)243 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1488 kBChecksum SHA-512
b16e9200c7d601228868a3d1aee2f0d3a8ffb0a66d28486dfe919bc3df4425ea56155d612475b13c751414809400d1d9b36bd116877af9be8dce31fdd6e5b739
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Thunqvist, Eva-Lotta

Search in DiVA

By author/editor
Thunqvist, Eva-Lotta
By organisation
School of Technology and Health (STH)
Engineering and Technology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 243 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 72 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf